Sjuk vård är inget jag vill ha, en sjuk gymnast borde hålla sig hemma och bli frisk och sjuk gymnastik kan jag vara utan.
Varför i hela världen heter det sjuk och inte frisk, friskvård, friskgymnast och friskgymnastik?
Det låter trevligare.
Min älskade hund, Z, genomgick i mitten av januari en knäoperation. Hans främre korsband är helt av, menisken och bakre korsbandet, skadat. Därtill har han artros i knäleden som förvärrar hans tillstånd. Nu fjorton veckor efter operationen har hans knä röntgats, operationen och läkningen har gått jättebra, men artrosen spökar och därtill har han fått problem med muskulaturen i ljumskarna.
Att ha en hund på sjukgymnastik är nästan ett halvtidsjobb. Varje dag ska vi göra fem olika övningar flera gånger om dagen, det ska även masseras, böjas och sträckas och fem promenader i olika längder. Därtill åker vi en gång i veckan till veterinärmottagningens rehabavdelning, där han ska ”vattentraska”, det vill säga gå på ett rullband som blir vattenfyllt upp till hans mage.
Just nu åker vi även dit för att han ska få ”elstötar” i muskulatur som blivit lidande när han haft ont i sitt ben, det vill säga överansträngning. Han har en lång väg tillbaka och helt bra är osäkert om han kommer bli, han är numera en glad pensionär som tar varje dag var för sig.
När vi människor behöver träna sjukgymnastik förstår vi ju att vi gör träningen för ett gott syfte. Värre är det för Z, jag kan ju inte förklara för honom hur viktigt det är att han ska träna upp sin muskulatur i sitt skadade ben. Det gör att när jag tränar med honom måste det hela tiden vara kul och roligt, annars struntar han i det.
Första gången jag kom in på djursjukhusets rehabavdelning, fick jag en liten chock. Det kunde ha varit vilken rehabavdelning för människor, som helst. Det var löpband, balansbollar i olika storlekar och former, balansplattor, en tjockmatta, en bassäng och en massa andra saker som kan användas till behandling och träning för både människor och hundar.
De är så duktiga, personalen på rehab. Trots att Z får jobba så han nästan inte orkar så är han lika glad varje gång han hoppar ur bilen och kliver in på rehab. Personalen får alltid en massa slickar av honom och han visar att han är glad för att vara där igen. Det måste vara ett gott betyg för personalen.
Tack underbara rehab för att vi får en chans att kunna fortsätta njuta av livet tillsammans, Z och jag.