Lysistrate och hennes väninnor hade låst in sig i templet uppe på berget och de tänkte inte komma ut förrän männen slutat kriga.
För mer än tvåtusen år sedan bestod Grekland av många mindre kungadömen som alla ville ha makten över handeln i Medelhavet. Striderna mellan Athen, Korint och Sparta var många och blodiga. Ledarna i Persien, Rom och Makedonien var inte mindre blodtörstiga och maktgalna de heller.
Lysistrate och hennes BFF:s var bara påhittade i en pjäs av Aristofanes men krigen var på riktigt. Aristofanes insåg det fullkomligt galna i att skicka unga pojkar till krigsskolor och sedan låta dem döda andra människor i sina ledares intressen. Genom att låta kvinnorna från Athen, Sparta och Korint sexstrejka lyckades de få slut på allt meningslöst våld och dödande.
Det var Aristofanes geniala inlägg i den dåtida politiska debatten. Undrar hur han skulle reagerat om någon hade sagt till honom att krig, våld och maktmissbruk fortfarande skulle existera flera tusen år senare.
Den här krönikan borde nog handlat om terrorattentatet i Stockholm.
Men det går inte.
Jag måste andas, bara en liten stund. Jag såg bilder på en söndersliten kvinna, en lemlästad hund, människor i blodpölar och kaos.
Allt innan filmerna på oskyldiga döende och döda barn i den grymmaste av grymma gasattacker i Syrien hunnit blekna det minsta.
Jag är bara människa. Jag kan inte skriva om det just nu.
Och nej, jag är egentligen inte chockad, bara ledsen och jag tror inte att jag är mer ”naiv” än någon annan. Och ja, jag tror att det kommer att hända hemska saker i framtiden också.
Just nu vill jag helst skriva om något som får mig att må bra och som jag kan hämta kraft och styrka av. Jag tänker på mina husdjur. Hästen, hunden och hönsen. Sedan funderar jag lite över varför jag fastnar för djur som börjar på H? (Mitt första egna husdjur var en hamster.)
Mina höns är tillbaka i trädgården igen efter uppgradering av boendet. På en kulle på tomten står nu ett litet hus, som ett blåvitt Akropolis. Där bor fyra damer vid namn Lysistrate, Myrrhine, Lampito och Ismenia. Den dagen det blir fred på jorden lovar jag att släppa in en tupp till dem!