Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Är du källkritisk nog?

Foto:

KRÖNIKA2018-09-07 14:00

”Jag såg det på facebook”. Hur många av de man pratar med irl säger inte det när man möts? Allt mer av det vi tar del av och det vi själva förmedlar, sker just i sociala medier. Vi lite äldre genom framför allt på facebook och Insta (”that’s for old people” som en millenial sa i en video där det gjordes parodi på de som är födda runt millennieskiftet, just på facebook), de yngre via framför allt Snapchat. Och därför gäller det att ha koll – speciellt i valtider som dessa.

Man kan inte vara mer uppe i en valrörelse än vi är just nu. Debatter avlöser varandra, löften utlovas och det diskuteras i sociala medier. Innan valet var det mycket fokus på det internationella hotet, ”botarna”, vars uppgift är att påverka oss i sociala medier och sprida mer eller mindre falska påståenden. Sådant där man hört om skett i de senaste valen i USA och Frankrike. Men här då? Påverkar botar oss - finns de ens? Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har försöken att påverka oss väljare genom att skicka ut automatiserade inlägg via sociala medier ökat kraftigt under valrörelsen. Har ni märkt av det? För att kunna svara på den frågan måste man så klart vara skärpt och verkligen kritiskt granska det som passerar i ens flöden. Annars kan man ju inte veta om det är en bot eller något en annan person skrivit. Och är det ens sant då?

Svar: Nej.

Varje vecka skriver jag krönikor om sociala medier i Folkbladets söndagstidning. Ett genomgående tema är vikten av källkritik. Är det här sant? Vad är det för källa? Kan det ha hänt på något annat sätt? Finns det anledning att misstänka att någonting av det som står i den här tweeten eller i det här inlägget på facebook inte stämmer överens med verkligheten? Ju snabbare världen ute på internet snurrar på, desto mer vaksamma behöver vi vara. Fundera ett extravarv!

Den senaste veckan har jag jobbat med ett typiskt källkritiskt exempel. Något som skulle kunna ha blivit en nyhet – om det bara varit sant. För nu var det inte det. Jag kan förstå ilskan hos alla de som förfasats över det ”som hänt” (som alltså inte hänt) i sociala medier. För de har inte varit källkritiska. Varför skulle de misstro sin vän som skrivit om detta? För det hade kunnat vara sant. Men de har inte gjort de efterforskningar jag gjort – vilket behövdes! Inlägget postades av en kvinna i Norrköping under förra veckan. Hon hade då gått förbi en av gymnasieskolorna i stan och sett hur elever ringt efter ambulans, för att sedan hoppa på ambulansmännen när de kom till platsen. Allt skulle alltså vara fejkat! Detta är något som sker allt mer i vårt samhälle; blåljuspersonal får ta emot allt mer hot och våld och det finns de som ringer och fejkar händelser för att kunna ge sig på personalen. Kommentarsfälten på kvinnans facebook fylls med arga gubbar och åsikter om dagens ungdomar. Kvinnan skrev dessutom att det var ”invandrarungdomar” som gjorde detta, varpå debatten tog fart i en riktning jag inte ens behöver precisera.

”Problemet” är bara att inget av det här var sant. Jag har pratat med två chefer på företaget som bedriver ambulansvård i Norrköping; ingen av deras anställda har råkat ut för våldsamheter under denna utryckning. Jag har pratat med polisen som läst innantill för mig i rapporten att det inte handlade om ”falskt larm” (något som man ser allvarligt på och som kan ge fängelse i upp till fyra år). Och jag har pratat med rektorn för den aktuella skolan, som förklarat att ingen gett sig på ambulansmännen, utan att det fanns en anledning till att ambulansen kallades till platsen. Varifrån den förbipasserande kvinnan ska ha fått för sig att det handlade om 15 personer som hoppade på ambulansmännen, vet inte rektorn.

Hela det här händelseförloppet vittnar om vikten av källkritik i sin yttersta spets. Jag vill inte dra det så långt att man ska vara skeptiskt inställd till allt man läser i sociala medier, men om alla drog det ett varv vill, framför allt när det kan låta för otroligt för att vara sant, ja då skulle vi i alla fall kunna dämpa spridandet av osanningar, i alla fall nyansera dem lite. Även när det gäller våra bästa vänners inlägg och även när det skulle kunna vara sant. Är du först?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!