Vid seminariet på Konstmuseet samlades konstnärer, arkitekter, byggherrar, politiker och tjänstemän för att diskutera hur konsten ska komma in i stadsutvecklingen när Norrköping nu växer snabbt.
Ann-Charlotte Krantz Thor, intendent för offentlig konst, Konstmuseet, berättar att man jobbat ganska länge i kommunen med att hitta strukturer för att få in konst i stadsutvecklingsprojekten i den byggprocess som pågår.
Vilket ansvar har kommunen för att konsten kommer in i nya stadsdelar?
– Jag skulle säga att kommunen har ett totalansvar för det, att se till att så sker. Vi håller på att ta fram en finansieringsmodell för offentlig konst som ska stå i relation till vad kommunen investerar, säger Ann-Charlotte Krantz Thor.
Ett förslag om enprocentsregeln ska upp i kommunstyrelsen under våren.
Ett konstteam, en grupp tjänstemän, tittar på var man ska göra satsningar.
– Vi har påbörjat ett samarbete med konst i Inre hamnen, för allmän platsmark, och tittar just nu på den frågan. Det kommer att bli samarbeten mellan arkitekter och konstnärer när det gäller grönområden och parker, säger Ann-Charlotte Krantz Thor.
– Det finns ingen färdig färdplan för hur det här ska gå till, säger Fredrik Wallin, projektledare för Inre hamnen.
Enligt Krantz Thor är de lokala och regionala konstnärerna viktiga. Men konstnären Åke Bjurhamn, Norrköping, befarar att det blir kändiskonstnärer från Stockholm som får jobben.
– Med konstens hjälp kan man skapa miljöer som inte är så förutsägbara och färdiga, säger stadsarkitekt Karin Milles Beier.
Landskapsarkitekt Pernilla Wiman, Linköping, talade om vikten av att konstnären är med tidigt i ett projekt. Och Nils Norman, konstnär och professor, slog ett slag för "ätbara parker" och stadsodling.
I Hageby pågår ett projekt där nyanlända arkitekter vid Portalen är delaktiga i tillkomsten av en paviljong i tegel, i samarbete med ett spanskt arkitektkontor och där Statens konstråd står för finansieringen.
Och på Ljurafältet planerar konstnären Camilla Carlsson utformningen av grönområdet som blir kvar efter nybyggnationen. På 1990-talet planterades en Barnens skog vid fältet. Nu ska stockar och stora harar i trä leda in i skogen, och klätterträd ska planteras, i samarbete med barn. En bygglekplats, med naturliga material, ska det också bli här.