Den vägledande riktlinjen ska gälla i samhällsbyggnadsprocessens alla skeden, från tidig idé till färdig byggnad.
Stadsarkitekt Karin Milles har lett arbetet med att ta fram riktlinjen, som utarbetats efter förankring hos medborgare, näringsliv och politik.
Arbetet har pågått sedan 2016. De sju strategier som riktlinjen bygger på har redan antagits av kommunfullmäktige, när översiktsplanen för staden togs 2017.
I riktlinjen utvecklar man hur kommunen ska kunna försäkra sig om att det som byggs i staden håller tillräckligt hög arkitektonisk kvalitet. Det gäller att inte bli fartblind när staden växer snabbt, utan att se helheten och tänka efter före, för det finns olika intressen som driver stadens utveckling, står det i förslaget till riktlinje som ska upp i kommunstyrelsen och senare i kommunfullmäktige.
Riktlinjen är sedan tidigare godkänd av stadsplaneringnämnden och har efter det skickats på remiss.
– Alla var väldigt positiva till en gemensam plattform, det var bara byggnads- och miljöskyddsnämnden och Norrevo som hyste vissa farhågor, säger Karin Milles.
Hos Norrevo fanns det en oro för att om kommunen och dess bolag ska vara en arkitektonisk förebild kan det bli dyrare. Byggnads- och miljöskyddsnämnden, som flera gånger kört över tjänstemännen till förmån för företagarintressen, uttryckte en oro för att riktlinjerna skulle försvåra och försena byggandet i kommunen.
– Det är tvärtom, säger Karin Milles om det senare.
– Vet en byggherre från början vad som gäller, så minimeras risken att vi kommer in sent i processen med synpunker som kräver en fördyrande bearbetning av förslaget. God arkitektur är inte lika med dyr arkitektur.
Milles talar om en gemensam grund att stå på, oavsett vilken nämnd eller parti man tillhör.
– Jag tycker inte att det här är något kontroversiellt.
”Att ett hus är snyggt är inte lika med god arkitektur. Det en tycker är fint, tycker en annan är fult och ingen har egentligen fel”, står det i riktlinjen som slår fast att god arkitektur är byggnader och stadsrum med en tydlig identitet och en omsorg om platsen, detaljer och människorna som ska vistas där.
– Längs våra huvudstråk är det extra viktigt med gestaltning, i vår mest känsliga innerstad är det också extra viktigt hur byggnader placeras. Det handlar inte bara om hur de ser ut, utan det handlar jättemycket om hur möter de gaturummet, vad får vi för stadsmiljö?
En nyhet är att byggherren i uppstarten av ett projekt, en detaljplan eller ansökan om bygglov skriftligen ska formulera projektets arkitektoniska ambitioner, utifrån riktlinjen.
– På vilket sätt berikar mitt projekt Norrköping och platsen? Hur tänker vi vad gäller att respektera omgivningen?
En annan punkt är att politiker och tjänstemän ska utbildas så de får en förståelse för stadens historiska dimension och värdet av god nutida arkitektur. En del i utbildningen blir att informera om riktlinjen.
– Där har vi ett jobb att göra när vi får nya nämnder, säger Karin Milles med tanke på valet i höst.
Historiskt sett har Norrköping alltid varit i framkant när det gäller spännande arkitektur, säger Milles och talar om att efter dippen med rivningsvågen på 60-talet har Norrköping nu börjat ta tillbaka kaxigheten och modet. En vinst för stan, menar hon, och beskriver hur människor nu flyttar hit bara för att få bo i spännande hus.