– Ett ovanligt vackert stycke Kolmårdsnatur, sa landshövding Elisabeth Nilsson under sitt invigningstal.
Hon menade att många åker iväg på långresor utomlands utan att veta vilka pärlor som finns här hemma i Östergötland och Sörmland och berättar att hon har besökt området en hel del.
– Vi vandrade ofta runt Nävsjön när vi bodde i Sörmland.
Elisabeth Nilsson pratar om vikten av att skydda natur, växter och djur och säger att länsstyrelsen för det ändamålet tilldelas anslag, men att anslagen inte räcker. Vidare menar hon att anledningen till att vissa naturtyper försvinner är kopplat till utveckling och förändringar av samhället och säger att man ändå inte kan skydda allt. Hon säger också att det ibland finns motstridiga intressen.
– Det som en del tycker är positivt kan andra tycka är negativt.
Till Nävsjömossens bevarande var landshövdingens inställning positiv. Hon tycker att området är väldigt intressant ur en biologisk synvinkel. Namn som Nävsjömossen, Hjortronmossen och så vidare tycker hon låter som poesi skriven av Torgny Lindgren om Västerbottens inland. Sedan räknar hon upp fiskgjuse, tjäder, orre, järpe, lärkfalk och många andra fågelarter som finns i området.
– Här kan ni vara och spana och se hur mycket som helst, säger Elisabeth Nilsson när det har blivit dags att hänga upp ett par skrakholkar i ett par tallar alldeles intill sjön.
Krister Fager som är ordförande i Nävsjöns sportfiskeförening tycker att området är underbart.
– Både fisket och naturen är fantastisk här.
Varje år sätter fiskeföreningen ut 6-8 ton regnbåge. Fast det är egentligen en bisyssla enligt Krister Fager.
– Huvuddelen av tiden går åt till att hålla rent och snyggt runt sjön och att fixa grillplatser för att folk ska trivas här.
Fiskarna som sätts ut här väger från 1,5 kilo upp till 9 kilo.
– Ska man fiska här ska man ha bra grejer och hålla i spöt för får man fisk här blir det åka av, säger Krister Fager.
Reservatet har kunnat bildas tack vare en bytesaffär mellan Sveaskog och Östkinds häradsallmänning. Håkan Johansson, styrelsemedlem i Östkinds häradsallmänning menar att det för omkring 30 år sedan fanns en produktionstrend där den här typen av skogar skulle huggas bort och berättar att det användes gifter som hormoslyr i skogsbruket.
– Om inte enskilda hade stått emot den trenden hade vi inte haft de här skogarna kvar idag.
Östkinds häradsallmänning äger 8000 hektar mark varav 6000 hektar är produktiv skogsmark. På allmänningens mark finns 6-7 reservat med en sammanlagd areal på ett par hundra hektar.
Mikael Burgman som är reservatsförvaltare på länsstyrelsen i Östergötland säger att Östkinds häradsallmänning fick 500 hektar av Sveaskog i utbyte mot 340 hektar av den egna marken.
– Skogen från häradsallmänningen har ju högre naturvärden och är även äldre än skogen på den mark de fick av Sveaskog, så jag tycker det var ett bra byte, säger Mikael Burgman.
Ytterligare ett litet steg mot att uppfylla riksdagens miljömål om levande skogar har nu alltså tagits. Totalt är nu 1,9 procent av den produktiva skogen i Östergötland skyddad berättar Jens Johannesson, biolog på Länsstyrelsen i Östergötland.
En samstämmig naturvårdsforskning har kommit fram till att minst 20 procent av den produktiva skogen måste skyddas för att alla arter ska kunna finnas kvar i livskraftiga bestånd på lång sikt.
- Men det går åt rätt håll, säger Jens Johannesson.