Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Så bröt man marmor förr

Nu kan man följa med drygt 190 meter ner i det djupaste brottet, vid marmorbruket i Kolmården. Inte bokstavligt, utan via en nytillverkad modell.

Marmorsamling. Inne på Marmorbruksmuseet, förvaras en mängd föremå i Kolmårdsmarmor, som gjorts av ett antal duktiga "marmormästare" genom tiderna.

Marmorsamling. Inne på Marmorbruksmuseet, förvaras en mängd föremå i Kolmårdsmarmor, som gjorts av ett antal duktiga "marmormästare" genom tiderna.

Foto: Sören Boström

KOLMÅRDEN2016-07-03 10:00

Det handlar om det så kallade Ettans brott, som ligger granne med Marmorbruksmuseet. Den nygjorda modellen, som är cirka två meter lång, står precis vid kanten av Ettans brott och visar alltså hela brottet i dess fulla längd.

– Den här modellen är ett fantastiskt bra redskap, för alla besökare som kommer hit till museet, säger Åke Wintenby, en av många aktiva pensionärer i marmorbruksgruppen, som tillhör Krokeks Hembygdsförening.

– Pedagogiskt blir det ju mycket lättare att förklara hur brytningen gick till, när man kan visa på en modell hur hela proceduren gick till, säger han.

Hur gjorde ni tidigare?

– Då fick vi bara peka på vattenytan över Ettans brott, eftersom det numera är helt vattenfyllt och försöka förklara vad som döljer sig under ytan. Men nu går det som sagt mycket lättare att förklara brytningsproceduren.

Kan du berätta något mer om Ettans rekorddjupa brott?

– Från början var det enbart ett dagbrott, det vill säga att man bröt marmor uppe vid ytan. Men sedan upptäckte man via borrningar nya marmorfyndigheter i olika så kallade orter eller gångar, som löpte 40-50 meter ut åt sidorna från mittenhållet och till slut var alltså brottet drygt 190 meter djupt.

– Jag har hört att när man stod längst nere på botten av hålet och tittade upp, så kunde man se himlen som ett nålsöga i hålöppningen längst upp.

Det låter som ett riskfyllt jobb?

– Ja, och alla tyckte inte om att jobba längst därnere i brottet, men man hade normalt sex man som jobbade med brytningen långt därnere i brottet. Och man lär ha fått bättre betalt, än de som jobbade däruppe, vilket de säkert var värda.

Hur kom man ner till botten förr i tiden?

– Det fanns stegar ända ner till botten, men även en hiss, vilket också kan studeras på vår nya modell.

Tilläggas kan att brytningen i Ettans brott pågick ända från 1670-talet till 1978, även om det var i mindre omfattning i slutet.

Vem är det som gjort modellen?

– Från början, berättar Magnus Joelson i föreningen, så var det scenografen Andrew Jones, som startade byggandet av modellen. Men han hann inte gör den klart och då tog några av kvinnorna i vår förening över jobbet och färdigställde modellen, som vi är mycket glada åt idag.

Kvinnorna som färdigställde modellen är Lisbeth Holmquist Arbrandt, Ingegerd Ericson, Kerstin Danielsson och Millan Cassel.

Marmorbruksmuseet

Årets nyhet på Marmorbruksmuseet är en nytillverkad modell av Ettans brott, som var drygt 190 meter djupt. Här kan man se hur brytningen gick till och hur brytningen skedde i olika så kallade orter, som strålade ut åt sidorna från själva hålet rakt ned.

På modellen ser man också att det fanns stegar hela vägen ner till botten 190 meter ner, men det fanns även en hiss, man kunde åka och som tog cirka sex minut från toppen till botten.

Museets guider är mycket glada åt den nya modellen, som innebär att man pedagogiskt mycket lättare, kan förklara för de besökare som besöker museet, hur själva brytningsprocessen gick till.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om