Så här ser hörselorganet hos en krokodil ut i mikroskop.
På Tropicarium i Kolmården finns ett av Nordens största rescue-centers för hotade djur som beslagtagits av myndigheterna. För några år sen hade de fått in en afrikansk dvärgkrokodil som beslagtagits och som de inte kunde hitta någon omplacering till. Länsstyrelsen i Bleking tog då beslut om att den skulle avlivas. I samma veva hade Kalle lyssnat på Vetenskapspodden som handlade om krokodilers läten och hur människor uppfattar dem. Helge Rask-Andersen, professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet, var med i programmet och berättade om krokodilernas fantastiska hörselorgan. Kalle fick en idé.
– Jag kontaktade Helge och berättade att vi har en krokodil som ska avlivas och frågade om han ville dissekera den för sin forskning. Det var så samarbetet började.
Att Helge nappade på förslaget är till stor glädje för Kalle.
– I grunden tycker jag att det är tråkigt när djur behöver avlivas, men ibland står man inför faktum att det måste göras. Ju mer man då kan få ut vetenskapligt och kunskapsmässigt desto viktigare och bättre. Det är ju en tröst i att djuren ska avlivas. Jag brinner mycket för vetenskap, säger han.
Det speciella med krokodilernas öron är att de, trots att de kan bli lika gamla som människor, har perfekt hörsel hela livet. Inte heller något hörseltrauma kan skada deras hörsel.
– Det handlar om hårcellerna och deras makalösa förmåga att återväxa och bytas ut när de är slitna, säger Kalle.
Hårcellerna är de som omvandlar ljud till nervsignaler till hjärnan. Genom så kallade stödjeceller kan krokodilen bilda nya hårceller hela tiden. Helges gåta att lösa är vad som händer när en stödjecell bildar en ny hårcell.
– Vad är det för gensignal och proteinsignal som äger rum när en stödjecell bildar en ny hårcell? Vad är det som får det att hända? säger Helge som har skrivit två vetenskapliga artiklar och har en tredje på gång i ämnet.
Hörselskador och hörselnedsättning är en av de vanligaste åkommor vi människor har och i förlängningen är förhoppningen att hitta ett botemedel mot detta.
Skulle man alltså kunna medicinera bort hörselnedsättningar?
– Ja, man skulle då tillföra ämnen som påskyndar fasen att bilda nya hårceller. Det skulle man göra genom att injicera ämnen i innerörat, säger han.
Totalt har Helge, som för övrigt kommer från Mjölby från början, dissekerat tre krokodiler som skulle avlivas.
Hur är det att dissekera krokodiler?
– Det är inte så lätt. Jag är gammal anatom (specialist inom anatomi, reds anm.) och är väl bevandrad i anatomi och dissekering, men krokodiler ser ju annorlunda ut och är stenhårda i skallen. Men kan man det på människor så kan man det även på en krokodil. Vi hittade faktiskt hörselorganet, som bara är fyra millimeter stort, på första försöket! Det lustiga var att hörselorganet såg ut som ett krokodilhuvud! säger Helge.
"Den äldsta hanen är väldigt lugn och trevlig att hantera. Den här honan är lite mera ettrig", säger Kalle och syftar på den här 25-åriga alligatorn. Så fort Kalle lockar på henne kommer hon fram och tigger.
När forskningen blev känd resulterade det i nyhetsartiklar över hela världen, som längst bort till Indonesien. Kalle tror att uppmärksamheten hänger ihop med kombinationen farligt djur och forskning för en god sak.
– Dels att det är en krokodil inblandad, och människan. Och att det är en skada som människor ofta utsätts för och får leva med. Jag tror kombinationen att en läskig krokodil gör något bra är lockande, säger Kalle.
Han berättar att krokodilernas hörsel är helt annorlunda än människors. De är väldigt bra på att fånga upp lågfrekventa ljud och vibrationer. De kommunicerar ofta via vatten.
– Deras läten är dova och påminner om ett lejonvrål fast inte lika högt. Mycket av ljudsignalerna går genom vattnet, vi hör bara de höga frekvenserna. En alligator kan höra en annan alligator på flera kilometers avstånd, säger Kalle.
När gör de sina läten här inne på Tropicarium?
– Jag har jobbat med den äldsta alligatorn här sen 1993 och han brukar reagera när plogbilen kör förbi. Då blir det vibrationer i marken och då börjar han brumma här inne. Han tror säkert att det är en stor alligatorhane som närmar sig och som han måste försvara sig mot.
Den här lilla krokodilen är unge till den krokodil som bet av armen på en man på Skansen. "Deras krokodiler fick komma hit när de efter olyckan skulle höja säkerheten på Skansen. Under tiden lade hon ägg i vår bassäng", säger Kalle.
Kubakrokodiler finns det bara ungar av på Tropicariet men även dem har Kalle en udda historia om.
– Det här är ungen till den krokodil som bet av armen på en man på Skansen. När de skulle höja säkerheten där efter olyckan fick de komma hit ett tag och då lade hon ägg i vår bassäng.