Den hemliga trädgården djupt inne i Kolmårdsskogen
Den 3 000 kvadratmeter stora trädgården var helt igenvuxen. I dag, efter hårt rensande, har formerna trätt fram. Annelie och Mikael Villaume köpte den hemliga trädgården efter friidrottsprofilen Majken Åberg.
Bungalowen kallar Annelie och Mikael Villaume den lilla sittplatsen under tak som på Majkens tid hade tak av vass. När Mikael och Annelie tog över var den fallfärdig, men med lite lagning och uppstagning står den lilla paviljongen fint igen.
Foto:
Vi som spenderade somrarna här som barn är uppväxta med myterna och historierna kring den närmast folkskygga Majken Åberg, Men kanske framför allt trädgården, som bara kunde anas genom springorna i ett högt plank. - Vi tror ju att det framför allt var Majkens far Arvid Åberg som var trädgårdsintresserad, säger Annelie Villaume som tillsammans med maken Mikael tog över huset och trädgården. Vi sitter och bläddrar i ett gammalt fotoalbum som följde med huset, eftersom Majken inte hade några efterlevande. Svartvita foton visar hur en stenig tallbacke långsamt förvandlades till ett blommande trädgårdsparadis, med rosenträdgård, brusande vattenfall, fruktodlingar, statyer och dammar. "Nu är rosengården ett hav av röda prunkande rosor", står det i albumet, daterat sommaren 1939. Vackra, välvda spaljéer höll klätterrosorna på plats, och resterna av dem finns kvar än i dag, även om de gamla träspaljéerna sett sina bästa dagar. Igenväxt
Under Majkens sista år i livet fick trädgården växa igen. Den gamla granhäcken sköt i höjden och blev risig nedtill, men lappades och lagades med plankbitar för att trädgården skulle slippa insyn. Något som ytterligare spädde på myterna om den gamla SM-medaljören. - Vi visste ju inte riktigt vad vi gav oss in på när vi köpte det här. Men trädgårdsintresset har vuxit med tiden, även om arbetet står oss upp över öronen ibland, säger Annelie. Efter idogt rensande trädde trädgården fram. Annelie och Mikael har haft en hel del glädje av det gamla fotoalbumet, som avslöjar att trädgården haft fruktodling med bland annat persikoträd. Den kalla krigsvintern 1941 gick dock hårt åt träden, och när Annelie och Mikael kom hit fanns inga persikor kvar. Ett nytt persikoträd har de planterat längst ned i trädgården. - Förra sommaren fick vi hundra persikor, berättar Mikael och ser nöjd ut. Man kan väl gissa att Majken och hennes far också ler i sin himmel.