Klimat är nog ett av de mest skrivna och uttalade ordet i media i Sverige och kanske hela världen just nu. Aldrig har det pratats så mycket om klimat och här kommer ännu en artikel på området. För i klimatförändringarnas tid, där klimatet spås bli allt mer extremt med värme och skyfall, kommer effekter som översvämning, ras, skred och erosion bli allt vanligare.
Förra året presenterade regeringen en nationell strategi för klimatanpassning, vilken bland annat innebär att kommunerna i sin översiktsplan ska redogöra för sin syn på risken för skador på den byggda miljön. Något Norrköpings kommun jobbat hårt med under det senaste året. Faktum är att man påbörjade detta arbete redan 2017, genom att systematiskt skapa en ökad beredskap i kommunens verksamheter inom vård- och omsorg och inom förskola och skola inför värmeböljor.
– Vi har skaffat oss en bild över vilka enheter som är särskilt sårbara. Nu pågår arbetet med klimatanpassning för att minska riskerna för konsekvenser under en värmebölja. Bland annat har vi skapat checklistor för att stödja personalen. Just nu pågår ett arbete med att förbättra checklistorna ytterligare. Mycket av vårt arbete sker i samverkan med forskare på Linköpings universitet, säger Merja Willman, koordinator på kommunstyrelsens kontor.
Under året har kommunen rankats i olika klimatanpassningsmätningar, bland annat kommer kommunen på plats fyra i hela landet i IVL Svenska Miljöinstitutets kartläggning för 2019. Under 2018 hade Norrköping en medeltemperatur på över 20 grader under 50 dagar, och man har kunnat konstatera flera konsekvenser i kommunen; kylanläggningar som slutade fungera, torg och stora öppna ytor blev svåra att vistas på, döda träd och växter samt stora sprickor i vägarna. Den kartläggning som kommunen har gjort kommer nu att lyftas av Sveriges kommuner och landsting (SKL) under Almedalsveckan.
– Det känns jätteroligt att vi i Norrköpings kommun får möjlighet att dela med oss av våra erfarenheter i Almedalen inom ett så viktigt ämne som klimatanpassning, det är verkligen en fråga som är aktuell. Att SKL lyfter fram Norrköpings arbete som ett gott exempel med värmebölja och torka är jätteroligt, säger kommunalråd Karin Jonsson (C).
SKL:s rapport visar bland annat att träd och vegetation påverkar temperaturen i stadsmiljön positivt. Mätningar under somrarna 2017 och 2018 visar att dagstemperaturen var cirka tio grader högre på en gata utan träd gentemot en gata med träd. Som vi tidigare berättat arbetar man med klimatanpassningar på SMHI. På sajten klimatanpassning.se lägger man bland annat ut tips på hur man gör ute i kommunerna och förslag på anpassningar som måste göras. På frågan om kommunerna är bra på att arbeta med klimatanpassningar, svarade Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt centrum för klimatanpassning på SMHI:
– Ja, på handläggarnivå tror jag att man jobbar med det. Sen är problemet att få med politikerna, som måste prioritera.
Det verkar som att politikerna i Norrköping är med på den banan:
– Vi har gått igenom hela verksamheten och kommer att fortsätta jobba med detta, sade Karin Jonsson när kommunalråden träffade pressen på Himmelstalundsbadet förra veckan.