Björn Horgby, professor emeritus i historia samt Björn Lilieblad, filosofie doktor i historia, är två av författarna till nya boken "Det förtrollade Östergötland".
Tron på en magisk dimension i tillvaron har varit en följeslagare för mänskligheten genom årtusendena och den hänger nog egentligen med på olika sätt även i vår moderna tid.
I den nya boken "Det förtrollade Östergötland: folktro och sägner då och nu" tar författarna ett grepp på förtrollat tänkande med utgångspunkt i lokala exempel. Man undersöker tron på en verklighet befolkad av märkliga varelser och väsen och hur det varierat över tid – hur det förtrollade tänkandet uppstått, ändrats och i vissa fall försvunnit.
– Det som var rationellt att tänka i bondesamhället och den tidiga industristaden blir inte längre rationellt när den moderna läkekonsten kommer, när det blir ljus i hemmen och så vidare, skriver Björn Horgby, professor emeritus i historia som tillsammans med Björn Lilieblad, filosofie doktor i historia, står för merparten av bidragen.
Den sistnämnde ser hur trådar från det magiska tänkandet ändå löper in i vår nutid.
– Filterbubblor, communitys och internetgemenskaper verkar göda och föda nya tankar och myter, men också att gamla väsen får en renässans igen, säger Björn Lilieblad.
Mikaela Radakovic Kjäll studerar etnologi och arkeologi. Hon är särskilt intresserad av berättelser knutna till Löfstad slott och tror att vissa av det som senare blivit spökhistorier är knutna till olika platser i närområdet och har betydligt äldre ursprung.
En annan skribent i boken är arkeologi- och etnologistudenten Mikaela Radakovic Kjäll från Kimstad som också är guide på Löfstad slott. Hennes bidrag rör sig kring en saga förknippad med detta slott.
– Den handlar om en nedgrävd skatt som det sägs att Löfstads byggherre Axel Lillie grävde ner. Den var ämnad att grävas upp enbart om slottets framtid stod i fara, berättar Mikaela Radakovic Kjäll som tillägger att Lillie aldrig hann berätta för någon var skatten fanns innan han dog.
– Det sägs att drygt hundra år senare hade inspektorn på Löfstad slott luskat ut var skatten låg och gav sig ut för att gräva upp den, det skulle han bittert komma att ångra. För i folktron är det så att han genom att vilja gräva upp skatten för egen vinning överskrider en magisk gräns mellan den vanliga världen och underjorden och då blir man bestraffad.
Mikaela Radakovic Kjäll på borggården till Löfstad slott. Flera spöken sägs vara kopplade hit och den första spökobservationen ska vara från slutet av 1700-talet.
Som boende i Kimstad har hon ett särskilt intresse för Löfstad slott och berättelserna runt slottet.
– Jag har skrivit och forskat om Löfstads spökhistorier. Det jag kommit fram till är att de finns där av en anledning och har med plats att göra, berättar Mikaela Radakovic Kjäll.
– Innan skriftspråket delade man information muntligt om vissa platser som var farliga, som man skulle undvika och då skapades berättelser om de här platserna. De lever kvar, en del i form av spökhistorier, en del i form av väsen som "placerats" ut.
Näcken är ett väsen i nordisk folktro som är förknippad till farliga platser som älvar, åar och andra vatten som kan innebära risker, inte minst för barn.
Mikaela Radakovic Kjälls slutsats om Löfstads spöken är alltså lite överraskande: hon lutar åt att det inte är spöken som gjort platser laddade utan tvärtom.
– Alla spökhistorier här verkar inte vara spökhistorier utan kan vara mycket äldre än så och kanske mer ha med platsen i sig att göra. Själva anledningen till att platsen har blivit "laddad" eller "magisk" kan ha förlorats med tiden men berättelsen lever kvar, förklarar Mikaela och tillägger att spöken senare kommit att befolka dessa "farliga" platser.
– Det behöver inte heller vara fysiska platser, det kan också vara hierarkiska gränser. Förr fick man till exempel inte gå i slottsparken som vanlig arbetare, då uppstår de här berättelserna kopplade till dessa platser för att varna.
Här finns alltså mycket att botanisera i för den som intresserar sig för lokal folktro.