Redan sedan Darwins tid har det varit kÀnt att vÀxter reagerar med olika mekanismer vid beröring. En vÀxt som vÀxer pÄ en blÄsig kulle blir kortare och stabilare för att stÄ emot vinden. Om en insekt landar pÄ ett blad sÄ kan vÀxten kÀnna av det och kicka i gÄng ett försvar.
Det hÀr betyder ocksÄ, vilket kan vara en lite jobbig insikt, att vÀxter kÀnner nÀr vi skÀr i dem. Det aktiverar tusentals gener som i sin tur sÀtter i gÄng en stressreaktion.
NÄgot lugnande Àr dock att vÀxterna inte kan kÀnna smÀrta.
ââNĂ€r du skĂ€r din lök kanske den inte skriker, men den kĂ€nner definitivt nĂ„got, sĂ€ger Olivier Van Aken, biologiforskare vid Lunds universitet.
Mjuk pensel
Han har lett en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advance, som ger nya förklaringar till vad som hÀnder i vÀxten nÀr den utsÀtts för mekanisk stimulering.
Forskningen har skett pÄ vÀxten backtrav, som har borstats med en mjuk liten pensel.
ââTusentals gener aktiverades och stresshormoner frigjordes i backtraven nĂ€r vi borstade den. DĂ€refter gjorde vi en genetisk screening för att hitta de gener som var ansvariga för den processen, sĂ€ger Olivier Van Aken.
Om en planta fÄr den typen av beröring varje dag sÄ kommer den att reagera genom att bli mindre och mer kompakt.
I tidigare studier har det visats att vÀxthormonet jasmonsyra Àr en viktig bestÄndsdel i den hÀr processen.
Studie pÄ spannmÄl
Det Olivier Van Aken och hans forskarkollegor nu kunnat identifiera Àr tre nya proteiner som spelar en viktig roll för vÀxternas svar pÄ den hÀr typen av beröringsbehandling.
Det handlar om en sedan tidigare okÀnd signalvÀg, som styr en vÀxts svar pÄ fysisk kontakt och beröring.
TT: Varför Àr det viktigt att ta reda pÄ det hÀr?
ââAlla plantor behöver den hĂ€r mekanismen för att överleva. Ăven plantor ute pĂ„ fĂ€lten. Parallellt studerar vi dĂ€rför samma funktion i spannmĂ„l, sĂ€ger Olivier Van Aken.
Han berÀttar att det i Japan finns en jordbruksteknik frÄn 1600-talet, mugifumi, som gÄr ut pÄ att trampa ner spannmÄl flera gÄnger under tillvÀxtfasen.
ââDe Ă€r ett sĂ€tt att göra plantorna mindre stresskĂ€nsliga och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ större skördar.
Förhoppningen Àr att studierna ska kunna leda till mer hÄllbara odlingsmetoder.