Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Klotter frÄn medeltiden hittat i kyrka

I Östra Sallerups kyrka i SkĂ„ne har ett ovanligt fynd gjorts. Ett klotter pĂ„ latin, inristat pĂ„ vĂ€ggen nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ 1200-talet, kan lĂ€ra oss mycket om dĂ„tidens samhĂ€lle.
–Det Ă€r jĂ€tteunikt att hitta en sĂ„dan hĂ€r avancerad text pĂ„ latin, sĂ€ger Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet.

Att hitta klotter frĂ„n medeltiden pĂ„ latin Ă€r mycket ovanligt, men det har gjorts i Östra Sallerups kyrka i SkĂ„ne.

Att hitta klotter frĂ„n medeltiden pĂ„ latin Ă€r mycket ovanligt, men det har gjorts i Östra Sallerups kyrka i SkĂ„ne.

Foto: Hanna Eriksson

Vetenskap2022-04-26 20:30

Klottret i Östra Sallerups kyrka utanför Hörby upptĂ€cktes för ett par Ă„r sedan, men det var först i samband med att kyrkan restaurerades i höstas som man kunde undersöka det ordentligt.

Klottret bestÄr av tre fragmentariska rader som Àr ristade i putsen pÄ vÀggen vid kyrkans kor. Troligtvis har det ristats in under den första halvan av 1200-talet, och att hitta sÄ pass vÀlbevarade putsinskrifter Àr ovanligt.

– Det Ă€r fĂ„ medeltidskyrkor som stĂ„r kvar i ursprungligt skick med ursprunglig puts, sĂ€ger Anna Blennow, som arbetar med att undersöka inskriften.

"Ovanligt och speciellt"

Ännu mer ovanligt Ă€r att hitta texter pĂ„ latin.

– I SkĂ„ne finns det kanske omkring 30 medeltida putsristningar totalt. Men dĂ„ Ă€r det alltid med runor, att det hĂ€r klottret Ă€r pĂ„ latin Ă€r nĂ„got ovanligt och speciellt.

Det var ungefÀr dÄ, frÄn 1100-talet och framÄt, som den kristna kyrkan förde med sig det latinska alfabetet till Norden. Innan dess hade man haft just runor som den enda skriften. Anna Blennow kallar det "ett jÀttestort skifte".

– Dessutom görs samhĂ€llet om i grunden och Sverige uppstĂ„r som ett rike. Eftersom ristningen Ă€r frĂ„n ungefĂ€r den tiden fĂ„r vi mer kunskap för att förstĂ„ mer om hur sprĂ„k och skrift utvecklades under den hĂ€r jĂ€ttedynamiska perioden, sĂ€ger hon.

Men vÀggsprickor, ny puts och tidens tand gör klottret svÄrt att se med blotta ögat. Med hjÀlp av en fototeknik och ett datorprogram dÀr ytan kan detaljstuderas i olika ljus har man ÀndÄ kunnat tyda den första av tre rader: Celestem dominum terrestrem dic fore dompnum. Eller i svensk översÀttning: Kalla den himmelske hÀrskaren för dominus, och den jordiske hÀrskaren för domnus.

– Det handlar om hur man titulerar gud och prĂ€ster. Dominus Ă€r ordet för hĂ€rskare eller mĂ€ktig person, men det var viktigt att skilja pĂ„ de tvĂ„ varianterna, sĂ€ger Anna Blennow.

VĂ€lutbildad klottrare

Hon tror att det kan ha varit prÀsten eller nÄgon annan kyrkoanstÀlld som helt enkelt skrivit upp det pÄ vÀggen för att sjÀlv minnas regeln.

– Den Ă€r skriven pĂ„ versmĂ„tt och vittnar om en vĂ€ldigt hög utbildning. Det Ă€r inte vilken kyrkobesökare som helst som skrivit det.

Nu pÄgÄr ett detektivarbete bland medeltida böcker och latinska handskrifter för att hitta mer information om versraden, och för att lyckas tyda de andra tvÄ raderna.

– Att en sĂ„ liten textrad kan leda sĂ„ otroligt lĂ„ngt och ge oss sĂ„ djupa insikter, det Ă€r det hĂ€ftiga med det hĂ€r tycker jag, sĂ€ger Anna Blennow.

Inskriften och projektet i Östra Sallerups kyrka

Textens tre rader ryms pÄ ett omrÄde som Àr cirka 40 gÄnger 10 centimeter. BokstÀverna Àr omkring 0,5 till 1 centimeter höga. Den Àr skriven i minuskelskrift som motsvarar vÄra gemener.

För att tyda skriften har man anvÀnt en fototeknik som kallas RTI, reflectance transformation imaging, vid Lunds universitet.

Projektet har finansierats av Lunds stift och kommer att utgöra en delstudie i Anna Blennows forskartjÀnst inom forskningsprogrammet Modes of Modification. Modes of Modification finansieras av Riksbankens Jubileumsfond till och med 2025 och studerar medeltida skriftkultur i Norden.

KÀlla: Göteborgs universitet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!