Att hjärnan förändras när vi blir äldre är en naturlig del av åldrandet. Fårorna vidgas, hålrummen blir större och själva volymen minskar – det är oundvikligt.
En kraftig krympning av hjärnan kan leda till demenssjukdomar och därför letar forskare efter vilka faktorer som påverkar förändringstakten.
I en ny internationell studie, under ledning av forskare vid Umeå universitet, har man tittat på hjärnavbildningar från över 2 000 deltagare i åldrarna 29–91 år. Deltagarna hämtades från två biobanker, den europeiska Lifebrain-banken och den brittiska UK-biobanken.
Det forskarna letade efter var bevis för att teorin om att hög utbildning i unga år resulterar i en hjärna som krymper långsammare än hos de med låg utbildning.
– I den här studien får vi inget stöd för det, säger professor Lars Nyberg till TT.
Mer specifikt analyserade man volymen i områden i hjärnan som är särskilt ålderskänsliga: hjärnbarken, kortex och hippocampusregionen.
Större volym
Utbildningsgrad påverkar alltså inte hjärnans krympning. Däremot noterade forskarna att en del högutbildade hade större volym redan som ingångsvärde. Men det kan ha med genetiska faktorer att göra.
– Det skulle kunna vara att vissa har bra ärftliga, genetiska förutsättningar. De som har en lite större hjärna tenderar oftare, på befolkningsnivå, gå vidare och få högre utbildning, säger Nyberg.
TT: Vad innebär det att ha större volym? Har man mer att ta från i takt med att man åldras?
– Precis. Man kan likna det med en passiv reserv. Att du har mer hjärnvävnad och fler hjärnceller som kan förloras innan man når någon slags kritisk nivå – innan det övergår och blir sjukdom. Det är våra resultat förenliga med.
Hjärngympa inte bevisat
Krympningstakten är inte linjär, säger Nyberg. Mellan 30 och 60 år krymper våra hjärnor väldigt lite. Sedan ökar farten.
En krympande hjärna innebär inte att man automatiskt drabbas av demens, men bland äldre dementa har volymen vanligen minskat mer än för icke-dementa äldre personer.
Hjärngympa, att hålla hjärnan stimulerad, är något som ibland lyfts fram som ett sätt att hålla hjärnan i form.
Det är inte helt säkert att det gör det.
– Jag skulle säga att vi vet ganska lite. Vi tror och hoppas att hjärngympa ska ha en gynnsam effekt, men det är inte fullständigt bevisat, säger Lars Nyberg.
"Det är inte kört"
Det betyder inte att det vi gör senare i livet är oviktigt, säger han, och jämför med hur viktigt det är att sporta och röra på sig fysiskt även i äldre ålder.
– Man kan också vända på det. Det här är positivt för alla som inte har fått en lång utbildning – det är inte kört.
Utbildning i unga år är ingen faktor, men generna vi ärver är det. Vad ska vi då lägga krutet på för att hålla hjärnan i gott skick?
– Sömnen och att hålla sig aktiv fysiskt verkar vara väldigt viktig. Sen är vi så olika att det inte finns något som gäller som recept för alla, säger Lars Nyberg.