Regeringens voteringsförlust på torsdagen var väntad eftersom en majoritet i utbildningsutskottet redan gjort tummen ned för det mesta i propositionen.
Det innebär att regeringens förslag att helt slopa kötid som urvalsgrund till friskolor inte blir av. Regeringen motiverar förslaget med att kömöjligheten bidrar till segregation och missgynnar nyinflyttade, barn födda sent på året och familjer som inte är insatta i systemet eller har kapacitet att planera för skolval åratal i förväg.
Ska återkomma
Men KD, SD, M, C och L tillbakavisar slopad kötid med motiveringen att familjers valfrihet måste värnas. Mer rimligt vore att begränsa kötiden, så att föräldrar inte kan sätta en nyfödd i skolkö, resonerar bland andra M och C, och uppmaningen till regeringen är att återkomma med ett nytt förslag om skolval. Med andra ord lär frågan om köer till attraktiva skolor återkomma.
En av kärnpunkterna i regeringens lagförslag, och kopplad till kötiderna, är en blandad elevsammansättning på var och en av landets skolor. Utvecklingen mot allt större skillnader mellan skolor, utifrån elevsammansättning och studieresultat, är oroande enligt regeringen som därför föreslår att kommuner och friskoleägare ska "verka för en allsidig social sammansättning av elever".
För otydligt
Men även på denna punkt saknar regeringen majoritetsstöd. Förslaget är för otydligt och ger inte huvudmännen någon vägledning i hur de ska uppnå en allsidig social sammansättning. Vidare inskränks familjernas frihet att önska skola, lyder argumenten.
Det är för övrigt andra gången regeringen föreslår lagkrav på allsidig social sammansättning i skolorna. Första gången var 2018, men även då sade riksdagen nej.
Det som blir verklighet av regeringens förslag är den del som handlar om urval till resursskolor, det vill säga skolor för elever med särskilt stora stödbehov. Torsdagens beslut innebär att elever med de allra största behoven ska prioriteras i de fall det inte finns plats för alla sökande.