SÄ mÄnga som 81 lÀnder/regioner har deltagit i den senaste Pisa, som mÀter 15-Äringars fÀrdigheter i lÀsförstÄelse, matematik och naturvetenskap. Det gÄr alltsÄ att se hur de svenska resultaten stÄr sig i Norden, Europa och globalt, men det kanske viktigaste beskedet Àr hur svenska elevers kunskaper förÀndras över tid. Den informationen kan inte betyg ge, eftersom lÀroplaner och betygssystem skiftar. Det tenderar ocksÄ att gÄ inflation i betyg.
Den unika information i Pisa ger Àr en av anledningarna till att Pisa fÄr sÄdan uppmÀrksamhet. En annan Àr att inflytelserika OECD stÄr bakom Pisa, och OECD drar sig varken för kritik eller rekommendationer. Inget land vill vara sÀmst i den klassen, sÄ att politiker kÀnner nervositet Àr ingen djÀrv gissning.
Extra stort i Sverige
ââPisa har nog fĂ„tt en större betydelse i Sverige Ă€n i mĂ„nga andra lĂ€nder, och jag skulle tro att man pĂ„ utbildningsdepartementet Ă€r ganska nervösa, sĂ€ger Anna Ekström, tidigare generaldirektör vid Skolverket och tidigare socialdemokratisk minister pĂ„ just utbildningsdepartementet.
Men det Àr inte bara beslutsfattare som berörs. Anna Ekström har mött lÀrare som reagerat starkt pÄ Pisaresultat.
ââDagarna efter att resultaten frĂ„n Pisa 2012 hade presenterats mötte jag lĂ€rare som grĂ€t. Jag minns sĂ€rskilt en fantastisk mattelĂ€rare som gick in och kollade matteresultaten i detalj. NĂ€r han skĂ€rskĂ„dade siffrorna sĂ„g han att svenska elever faktiskt inte klarade matteproblem som en niondeklassare ska klara. Han tog det personligt. Jag trĂ€ffade ocksĂ„ andra lĂ€rare som blev förtvivlade nĂ€r de sĂ„g hur eleverna hade svarat, sĂ€ger Anna Ekström.
En örfil
Pisa 2012 Àr ytterligare en anledning till att mÀtningen fÄtt sÄdan betydelse i Sverige. FrÄn att Sverige klarade sig mer Àn vÀl i början av 2000-talet gick det utför, och resultaten 2012/13 sved som en örfil. Pisachocken ledde till att en kommission tillsattes och en lÄng rad ÄtgÀrder sattes in. Sverige har bit för bit kravlat sig upp och ingen vill se en ny dykning.
Men vad talar för att det skulle gÄ sÀmre igen?
Ett svar Ă€r pandemin. Svenska grundskolor stĂ€ngde visserligen inte, men alla berördes mer eller mindre av sjukskrivningar och sjukfrĂ„nvaro. Skolverket har pekat pĂ„ att distansundervisningen pĂ„ gymnasiet sĂ€rskilt pĂ„verkade matematikĂ€mnet â Ă„terstĂ„r att se om högstadiematten pĂ„verkades.
Ett annat svar Àr resultaten i andra internationella mÀtningar. Förra veckan presenterades ICCS, en test av Ättondeklassares kunskaper om samhÀlle och demokrati. Sverige var visserligen nÀst bÀst, men fick lÀgre poÀng Àn i föregÄende ICCS. Skolverket konstaterade att det var de lÀgst presterande elevernas resultat som sjunkit.
Besviken generaldirektör
PÄ liknande vis gav den internationella lÀsundersökningen Pirls ett oroande besked i vÄras. De svenska tioÄringarnas resultat var sÀmre Àn i föregÄende Pirls, och andelen lÀssvaga tioÄringar har vuxit till den högsta pÄ hela 2000-talet.
Slutligen visade kunskapsmÀtningen Timss 2019, i matematik och naturvetenskap, inte pÄ nÄgon förbÀttring. I matematik hamnade Sverige under OECD-snittet, vilket vÀckte besvikelse hos Skolverkets generaldirektör:
ââDet sĂ€ger oss att vi bör vara fortsatt uppmĂ€rksamma pĂ„ svenska elevers resultat i matematik. Matematik Ă€r inte den svenska skolans bĂ€sta gren, sade Peter Fredriksson nĂ€r resultatet presenterades i december 2020.
à andra sidan: Satsningen Matematiklyftet, med lÀrarfortbildning, hade positiv effekt, enligt en rapport frÄn Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvÀrdering (IFAU) december 2021. Satsningen hjÀlpte dock inte de svagaste eleverna.
OECD och Skolverket presenterar Pisaresultaten klockan 11.00 pÄ tisdag.