Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Civilministern: It-säkerheten behöver stärkas

Civilminister Ida Karkiainen (S) samlade under fredagseftermiddagen samtliga landshövdingar för en lägesuppdatering om beredskapen.
–Vi har ett gott it-säkerhetssystem, men det behöver också stärkas. Det är tydligt, säger hon.

Civilminister Ida Karkiainen (S). Arkivbild.

Civilminister Ida Karkiainen (S). Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ukrainakriget2022-03-04 17:29

Ida Karkiainen säger att mötet kallades för att länsstyrelserna fyller en "enormt viktig roll för beredskapen".

– Vi ska inte överdriva situationen som den är nu, men vi ska inte heller underdriva den. Länsstyrelserna är de högsta civila totalförsvarsmyndigheterna i respektive län, säger hon.

Enligt Karkiainen finns en god beredskap, med utrymme för förbättring. Inte minst då risken för cyberattacker väntas öka överlag i framtiden – oavsett krig eller inte.

– Vad gör vi här och nu om våra it-system slås ut till exempel i en kommun eller myndighet? Det gäller att man inte har samlat alla ägg i samma korg, att man har backat upp det på många olika sätt, säger hon.

"Kommer många flyktingar"

På mötets agenda stod även beredskapen för flyktingmottagandet i Ukrainakrigets kölvatten. Därför deltog även Anders Ygeman (S), migrationsminister.

– Det är uppenbart att det kommer många flyktingar. Hur många vet vi inte exakt, men det här måste jobbas med och den beredskapen är god, säger Sven-Erik Österberg, landshövding i Stockholms län.

Enligt Österberg har de två åren med pandemin brutit ned gränserna mellan myndigheterna, så att de arbetar närmare varandra, vilket kan hjälpa i situationen som väntar.

Alla ska hjälpas åt

Ida Karkiainen säger att den så kallade flyktingkrisen 2015 ligger nära i minnet och att man har lärt sig av erfarenheterna, även om det är svårt att sia om hur stort trycket blir på Sverige 2022.

– Men det är viktigt att ha en beredskap för att det kan vara ett väldigt stort tryck. Inte minst för kommuner och platser i landet som har flygplatser, hamnar och terminaler dit människor kommer i första hand, säger hon.

I steget därefter behöver alla hjälpas åt.

– Precis som man säger i EU, att alla länder måste hjälpas åt nu, ska alla delar av Sverige hjälpas åt, säger Sven-Erik Österberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!