â Vi har frĂ„gat de tolkförmedlingar som vi har ramavtal med och som förmedlar tolkar till myndigheter. De som svarat ser en klart ökad efterfrĂ„gan av tolkar till och frĂ„n ukrainska, sĂ€ger Klas Ericsson vid Statens inköpscentral pĂ„ Kammarkollegiet.
Just nu finns det totalt 14 tolkar i ukrainska registrerade hos Kammarkollegiet i Sverige, fyra auktoriserade och tio utbildade. Registret Àr inte heltÀckande eftersom det inte Àr krav pÄ att utbildade tolkar ska registrera sig men ger en fingervisning om att det inte handlar om nÄgot överflöd.
â Vi tror att behovet kommer att öka framĂ„t och har rekryterat fler. Men det finns begrĂ€nsat med tolkar som kan ukrainska i Sverige just nu. För att förbereda oss har vi Ă€ven pĂ„börjat en intensivutbildning i ukrainska för tolkar som Ă€r auktoriserade i nĂ€rbeslĂ€ktade sprĂ„k som slovakiska, tjeckiska och serbiska, sĂ€ger Leyla Sarac pĂ„ Digitaltolk.se som bland annat förmedlar tolkar till Polismyndigheten och Sveriges domstolar men ocksĂ„ till kommuner och regioner.
Ingen skyddad titel
Tolk Àr ingen yrkesskyddad titel men för att fÄ registrera sig som auktoriserad tolk mÄste man klara Kammarkollegiets sÀrskilda sprÄk- och fÀrdighetstest. Dessutom görs en bakgrundskoll hos bland annat Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten och tolken stÄr sedan under tillsyn av Kammarkollegiet. En auktoriserad tolk finns alltid registrerad i myndighetens register.
En utbildad men icke-auktoriserad tolk har en utbildning pÄ minst 30-timmar vid en yrkeshögskola eller motsvarande. Men i ett lÀge med stora flyktingströmmar kan kraven pÄ kompetens tillfÀlligt sÀnkas. Bland annat i Eslövs kommun i SkÄne gÄr man utanför sina vanliga rutiner i sin rekrytering.
âDet finns otroligt fĂ„ ukrainska tolkar i Sverige och vi Ă€r mĂ„nga kommuner som vill anlita dem. LĂ€get stĂ€ller dĂ€rmed krav pĂ„ att vi gĂ„r utanför vĂ„ra rutiner om att anlita enligt givna utbildningsnivĂ„er/kompetensnivĂ„erâ, skriver Sara Andersson vid Serviceförvaltningen vid Eslövs kommun i ett mejl till TT.
Risk för infiltratörer
Ăven om det Ă€r viktigt att ukrainare som flytt till Sverige ska fĂ„ hjĂ€lp att göra sig förstĂ„dda sĂ„ finns det en risk i att anvĂ€nda icke-auktoriserade tolkar i kĂ€nsliga lĂ€gen. Det sĂ€ger Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översĂ€ttning vid Stockholms universitet som forskar om just tolkars betydelse vid asylprocesser.
â Vid en asylprocess kan det innebĂ€ra en rĂ€ttsosĂ€kerhet att anvĂ€nda personer utan tolkutbildning för tolkuppdrag. Dels för den asylsökande, dels för det svenska samhĂ€llet. Det finns en risk att en tolk som inte Ă€r kontrollerad Ă€r en infiltratör och kanske arbetar Ă„t den ryska regimen, sĂ€ger hon.
Vid en asylprocess Àr den sökandes berÀttelse central. Om den som tolkar inte behÀrskar bÄda sprÄken tillrÀckligt finns risker att det uppstÄr luckor vilket ökar risken att den asylsökande blir ifrÄgasatt. Den som tolkar behöver ocksÄ ha goda kunskaper i det svenska samhÀllet.
â Vi kan inte avstĂ„ frĂ„n att ta hand om folk för att det inte finns utbildade tolkar men det Ă€r viktigt att tĂ€nka pĂ„ vad det kan innebĂ€ra. Att snabbutbilda de som redan Ă€r auktoriserade i andra sprĂ„k tror jag Ă€r en bra metod, dĂ„ vet man att de Ă€r insatta i uppdraget och vet vilket ansvar och mandat de har, sĂ€ger Cecilia Wadensjö.
MÄnga ukrainare behÀrska engelska och mÄnga talar ocksÄ ryska, en tredjedel enligt Utrikespolitiska institutet. För tolkar i ryska ser tolkbestÄndet bÀttre ut med 192 listade hos Kammarkollegiet.