Det finns rapporter om spindlar inom familjen klotspindlar som har hissat upp ormar, ödlor och möss i luften med hjälp av en komplicerad härva av trådar. Men fram tills helt nyligen har ingen riktigt kunnat studera hur det har gått till – och enligt skeptiska röster borde det inte ens vara möjligt.
För att gå på djupet med gåtan bestämde sig två italienska forskare för att närstudera ett par dokumenterat styrkelyftande spindelarter.
De placerade spindlarna i en låda med svarta väggar, som gjorde silkestrådarna extra tydliga, och filmade dem med en högupplöst kamera.
Finurlig fångsttråd
För att ge spindlarna något att hugga tag i släppte forskarna sedan in en stor kackerlacka till varje spindel, cirka 50 gånger tyngre än spindeln själv.
Det första som hände var att kackerlackan krockade med en finurligt placerad fångsttråd, som spindeln hade spänt mellan ett nät i lådans tak och golvet. Den hårt spända tråden lossnade då från golvet och klibbade fast i kackerlackans skal.
Därefter såg forskarna hur spindeln, som suttit och lurat uppe i taket, började klättra blixtsnabbt upp och ned längs fångsttråden för att klibba fast nya, elastiska trådar på kackerlackan.
Millimeter för millimeter
Varje ny tråd var aningen kortare än den föregående. På så vis skapades en tilltagande och fjädrande lyftkraft, som millimeter för millimeter hissade upp kackerlackan i luften.
Eftersom kackerlackan kämpade emot varvades trådfixandet med giftbett.
"Det här ger ytterligare bevis för vilken viktig roll silkestråden har spelat i spindlarnas evolution, hur den kan sträckas ut och användas som ett verktyg för att övervinna begränsningar i muskelstyrka, så att de kan fånga stora byten 50 gånger deras egen vikt", skriver forskarna i studien som publiceras i Journal of the Royal Society Interface.