Regeringen, C och L vill att det införs en språkplikt som krav för beviljande av försörjningsstöd. Förslaget, som presenterades redan i december och är en del av januariavtalet, har nu överlämnats till Lagrådet.
Syftet med språkplikten är att nyanlända i högre utsträckning ska delta i språkutbildningar – och därmed ha större chans att komma ut på arbetsmarknaden.
Snabbare integration
– I Sverige i dag är det många som behöver bli bättre på svenska. Det är en tillgång om man kan flera språk, men det är också ett problem om man inte behärskar vårt gemensamma språk, säger socialminister Lena Hallengren (S), på en pressträff.
Hon kallar förslaget en "viktig reform".
– Genom tydligare krav ökar incitamenten till att lära sig svenska och därmed till en snabbare integration.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att förslaget är bra.
– Utan ett språk kan du inte göra dig förstådd och du kan inte förstå andra. Det går helt enkelt inte att vara delaktig i vårt samhälle om man inte behärskar språket.
"Viktigt steg"
Utrikesfödda kvinnor har ofta större svårigheter att lära sig språket än män, säger Ekström. Att införa ett språkkrav kan därför medföra positiva effekter för dem.
– Att utrikesfödda kvinnor ska ha samma möjligheter att göra samma resa in på arbetsmarknaden som svenska kvinnor gjorde på 50- och 60-talet är en ödesfråga för vår tid, säger hon.
– Nu tar vi ett viktigt steg för att säkerställa att de som behöver lära sig svenska får riktigt bra möjligheter att göra det.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 april.