Ny pandemilag kritiseras för dålig tajming

Trängsel och fullt av folk i köpcentret, men bara åtta personer i biosalongen. Restriktionerna under pandemin har slagit hårt mot kultur- och idrottslivet medan till exempel shoppingcenter och kollektivtrafik inte drabbats lika hårt, på grund av hur ordningslagen är skriven.

Det är bland annat den typen av motstridiga och orättvisa situationer som regeringen vill komma åt med den nya tillfälliga pandemilag som väntas träda i kraft den 15 mars. Den nya lagen ska vara mer träffsäker när det gäller att begränsa trängsel för att minska smittspridningen.

– Om lagen går igenom blir det möjligt att reglera samtliga verksamheter i samhället på samma sätt. För att undvika trängsel skulle man då kunna ingripa även när det gäller till exempel varuhus och kollektivtrafik. Det blir alltså möjligt att ingripa mot verksamheter som tidigare inte har gått att komma åt, säger Joakim Nergelius till TT.

"Hade kunnat haft en lag till jul"

I samband med att det nya förslaget till pandemilag presenterades förra veckan uppgav socialminister Lena Hallengren att det har behövts tillräckligt med tid för att juristerna ska kunna presentera ett tillräckligt bra förslag. Och att de har kommit fram till att det går att få fram ett utkast till mitten av mars i stället för till sommaren som det tidigare har sagts.

Men med tanke på att de problem som lagen ska försöka komma till rätta med var kända sedan lång tid tillbaka borde regeringen ha kunnat agera tidigare, anser Joakim Nergelius.

– Man borde redan i våras ha påbörjat det arbete som man nu har gjort. I så fall hade vi haft en hållbar och genomarbetad lagstiftning till jul. I stället får vi nu en halvbra lag. Man har kommit halvvägs och löst en del av problemen men inte alla, säger Joakim Nergelius.

Kan förbjuda kollektivtrafik

Om lagen går igenom kommer antingen regeringen eller länsstyrelserna att kunna vidta åtgärder.

– En av poängerna med lagförslaget är att den är mycket bättre genomtänkt än tidigare förslag och ger en större variation och flexibilitet när det gäller just besluten. Regeringen kan bestämma att något ska gälla nationellt, eller så kan länsstyrelserna fatta beslut om lokala och regionala bestämmelser, säger Joakim Nergelius.

Samtidigt finns den tidigare möjligheten kvar för kommunerna att bestämma om restauranger och krogar ska stängas.

– För att ta ett extremt exempel skulle regeringen kunna fatta ett nationellt beslut om förbud vad gäller till exempel kollektivtrafiken.

Stora brister för näringsidkare

En stor brist i lagförslaget är att mycket är oklart vad gäller eventuella överklaganden framöver, enligt Joakim Nergelius.

– Om det blir en riktigt allvarlig situation med stor smittspridning och lagen då tillämpas i större skala kommer att vi få en massa situationer då affärer, restauranger och andra verksamheter stängs. I så fall har alla de drabbade rätt att vända sig till förvaltningsdomstolen. Det finns ingen möjlighet i dagsläget för de tio förvaltningsdomstolar som finns i landet att hantera tusentals och åter tusentals fall.

I det nya lagförslaget finns heller inget skrivet om ersättning för dem som drabbas.

– Det handlar trots allt om begränsningar i grundläggande fri- och rättigheter och näringsidkare och andra skulle kunna drabbas hårt. Men lagen säger i stort sett ingenting alls om ersättning, säger Joakim Nergelius.