Sedan Parisavtalet undertecknades den 12 december 2015 har utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser fortsatt att vĂ€xa konstant. Utvinningen av fossila brĂ€nslen â utslĂ€ppens frĂ€msta kĂ€lla â bedöms öka med 2 procent per Ă„r fram till 2030. Och varje Ă„r avverkas skogsomrĂ„den stora som Storbritannien; skog som annars skulle binda stora mĂ€ngder koldioxid.
Men lagom till klimatavtalets femÄrsdag syns ÀndÄ flera ljuspunkter, menar à sa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute.
ââVi Ă€r fortfarande vĂ€ldigt lĂ„ngt frĂ„n mĂ„len i Parisavtalet. Men vi börjar i alla fall se att lĂ€nderna vidtar Ă„tgĂ€rder och att arbetet har börjat. Ăven de stora utslĂ€pparlĂ€nderna sĂ€tter upp lĂ„ngsiktiga mĂ„l för att minska sina utslĂ€pp, sĂ€ger Ă sa Persson.
Brukar vara dysterkvist
Karin BÀckstrand, ledamot i Klimatpolitiska rÄdet och professor i samhÀllsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet, ser ocksÄ flera positiva tecken. Trots att hon brukar se sig sjÀlv som en dysterkvist, tillÀgger hon.
ââUtslĂ€ppen har ökat, men samtidigt har andelen förnybar energi ökat explosionsartat. Och stora oljebolag som BP har sagt att det inte lĂ€ngre finns nĂ„gon lönsamhet i fossila brĂ€nslen, sĂ€ger Karin BĂ€ckstrand.
Ett vÀxande antal lÀnder och regioner har meddelat att de ska bli klimatneutrala till mitten av detta Ärhundrade, till exempel EU, Kina, Japan och Sydkorea.
Tillsammans med USA, dÀr tilltrÀdande presidenten Joe Biden har presenterat ambitiösa klimatplaner, stÄr dessa lÀnder i dag för ungefÀr tvÄ tredjedel av vÀrldens totala utslÀpp av vÀxthusgaser.
ââNyligen presenterades en studie som visar att om alla dessa planer realiseras sĂ„ börjar vi Ă€ndĂ„ nĂ€rma oss tvĂ„gradersmĂ„let, sĂ€ger Karin BĂ€ckstrand.
Tvetydig text
De nationella mÄlen för hur utslÀppen ska minskas, klimatplanerna, Àr Parisavtalets centrala bestÄndsdel. Tanken Àr att de ska skÀrpas stegvis vart femte Är, sÄ att ambitionsnivÄn successivt höjs.
Enligt avtalet ska lĂ€nderna lĂ€mna in nya klimatplaner senast i Ă„r â eller före klimatmötet COP26, som skulle ha Ă€gt rum i Ă„r men blev uppskjutet pĂ„ grund av pandemin till slutet av nĂ€sta Ă„r. PĂ„ den punkten Ă€r texten inte helt entydig. Hittills har den absoluta majoriteten av lĂ€nderna inte presenterat nĂ„gra nya klimatplaner.
ââDet Ă€r faktiskt lite oklart skrivet i avtalet vad som egentligen gĂ€ller. Jag tror att mĂ„nga blir försenade pĂ„ grund av covidkrisen, men fram till COP26 tror jag att alla kommer att ha lĂ€mnat in sina skĂ€rpta planer, sĂ€ger Ă sa Persson.
DÄ börjar nÀsta stora utmaning, menar hon.
HÄllas ansvariga
ââUnder de hĂ€r första fem Ă„ren har fokus frĂ€mst legat pĂ„ att fĂ„ fram ambitiösa mĂ„l frĂ„n lĂ€nderna. Men det Ă€r ju trots allt bara mĂ„lsĂ€ttningar. Nu gĂ€ller det att fokusera pĂ„ hur de hĂ€r mĂ„len ska bli verklighet, och hur regeringar och andra aktörer kan hĂ„llas ansvariga, sĂ€ger Ă sa Persson.
Parisavtalets femĂ„rsdag firas med det digitala klimatmötet Climate Ambition Summit 2020, som anordnas av bland annat Storbritannien, vĂ€rdlandet för den uppskjutna COP26. Tanken Ă€r att det ska fungera som en sprĂ„ngbrĂ€da, för att öka tempot i vĂ€rldens klimatarbete â och de inbjudna parterna uppmanas att lĂ€mna in skĂ€rpta klimatplaner. I skrivande stund stĂ„r det klart att Ă„tminstone EU tĂ€nker presentera sitt skĂ€rpta delmĂ„l â att minska utslĂ€ppen med 55 procent fram till 2030 jĂ€mfört med nivĂ„n 1990.