Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ljusglimtar – trots Ă„r av ökande utslĂ€pp

Parisavtalets femÄrsdag firas med ett digitalt klimatmöte, i skuggan av pandemin och fortsatt stora utslÀpp av vÀxthusgaser. Trots det finns anledning till optimism, menar flera forskare.

Kolkraft stÄr för ungefÀr 40 procent av vÀrldens elbehov, och sedan Är 2000 har antalet lÀnder med kolkraftverk ökat frÄn 60 till 86. Samtidigt avvecklas allt fler kolkraftverk, i exempelvis Europa och USA, av ekonomiska skÀl. Arkivbild.

Kolkraft stÄr för ungefÀr 40 procent av vÀrldens elbehov, och sedan Är 2000 har antalet lÀnder med kolkraftverk ökat frÄn 60 till 86. Samtidigt avvecklas allt fler kolkraftverk, i exempelvis Europa och USA, av ekonomiska skÀl. Arkivbild.

Foto: Branden Camp/TT

Sverige2020-12-12 12:25

Sedan Parisavtalet undertecknades den 12 december 2015 har utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser fortsatt att vĂ€xa konstant. Utvinningen av fossila brĂ€nslen – utslĂ€ppens frĂ€msta kĂ€lla – bedöms öka med 2 procent per Ă„r fram till 2030. Och varje Ă„r avverkas skogsomrĂ„den stora som Storbritannien; skog som annars skulle binda stora mĂ€ngder koldioxid.

Men lagom till klimatavtalets femĂ„rsdag syns Ă€ndĂ„ flera ljuspunkter, menar Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute.

– Vi Ă€r fortfarande vĂ€ldigt lĂ„ngt frĂ„n mĂ„len i Parisavtalet. Men vi börjar i alla fall se att lĂ€nderna vidtar Ă„tgĂ€rder och att arbetet har börjat. Även de stora utslĂ€pparlĂ€nderna sĂ€tter upp lĂ„ngsiktiga mĂ„l för att minska sina utslĂ€pp, sĂ€ger Åsa Persson.

Brukar vara dysterkvist

Karin BÀckstrand, ledamot i Klimatpolitiska rÄdet och professor i samhÀllsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet, ser ocksÄ flera positiva tecken. Trots att hon brukar se sig sjÀlv som en dysterkvist, tillÀgger hon.

– UtslĂ€ppen har ökat, men samtidigt har andelen förnybar energi ökat explosionsartat. Och stora oljebolag som BP har sagt att det inte lĂ€ngre finns nĂ„gon lönsamhet i fossila brĂ€nslen, sĂ€ger Karin BĂ€ckstrand.

Ett vÀxande antal lÀnder och regioner har meddelat att de ska bli klimatneutrala till mitten av detta Ärhundrade, till exempel EU, Kina, Japan och Sydkorea.

Tillsammans med USA, dÀr tilltrÀdande presidenten Joe Biden har presenterat ambitiösa klimatplaner, stÄr dessa lÀnder i dag för ungefÀr tvÄ tredjedel av vÀrldens totala utslÀpp av vÀxthusgaser.

– Nyligen presenterades en studie som visar att om alla dessa planer realiseras sĂ„ börjar vi Ă€ndĂ„ nĂ€rma oss tvĂ„gradersmĂ„let, sĂ€ger Karin BĂ€ckstrand.

Tvetydig text

De nationella mÄlen för hur utslÀppen ska minskas, klimatplanerna, Àr Parisavtalets centrala bestÄndsdel. Tanken Àr att de ska skÀrpas stegvis vart femte Är, sÄ att ambitionsnivÄn successivt höjs.

Enligt avtalet ska lĂ€nderna lĂ€mna in nya klimatplaner senast i Ă„r – eller före klimatmötet COP26, som skulle ha Ă€gt rum i Ă„r men blev uppskjutet pĂ„ grund av pandemin till slutet av nĂ€sta Ă„r. PĂ„ den punkten Ă€r texten inte helt entydig. Hittills har den absoluta majoriteten av lĂ€nderna inte presenterat nĂ„gra nya klimatplaner.

– Det Ă€r faktiskt lite oklart skrivet i avtalet vad som egentligen gĂ€ller. Jag tror att mĂ„nga blir försenade pĂ„ grund av covidkrisen, men fram till COP26 tror jag att alla kommer att ha lĂ€mnat in sina skĂ€rpta planer, sĂ€ger Åsa Persson.

DÄ börjar nÀsta stora utmaning, menar hon.

HÄllas ansvariga

– Under de hĂ€r första fem Ă„ren har fokus frĂ€mst legat pĂ„ att fĂ„ fram ambitiösa mĂ„l frĂ„n lĂ€nderna. Men det Ă€r ju trots allt bara mĂ„lsĂ€ttningar. Nu gĂ€ller det att fokusera pĂ„ hur de hĂ€r mĂ„len ska bli verklighet, och hur regeringar och andra aktörer kan hĂ„llas ansvariga, sĂ€ger Åsa Persson.

Parisavtalets femĂ„rsdag firas med det digitala klimatmötet Climate Ambition Summit 2020, som anordnas av bland annat Storbritannien, vĂ€rdlandet för den uppskjutna COP26. Tanken Ă€r att det ska fungera som en sprĂ„ngbrĂ€da, för att öka tempot i vĂ€rldens klimatarbete – och de inbjudna parterna uppmanas att lĂ€mna in skĂ€rpta klimatplaner. I skrivande stund stĂ„r det klart att Ă„tminstone EU tĂ€nker presentera sitt skĂ€rpta delmĂ„l – att minska utslĂ€ppen med 55 procent fram till 2030 jĂ€mfört med nivĂ„n 1990.

Fakta: Parisavtalet

I december 2015 beslutade vĂ€rldsledare i Paris om ett nytt klimatavtal. LĂ€nderna enades om att hĂ„lla den globala temperaturökningen "vĂ€l under" 2 grader Celsius, men helst under 1,5 grader – det sĂ„ kallade 1,5-gradersmĂ„let.

Den globala uppvÀrmningen mÀts frÄn förindustriell tid, cirka 1880-talet och framÄt, och visar det globala medelvÀrdet. UppvÀrmningen kan skilja sig Ät regionalt.

KÀrnan i Parisavtalet Àr att minska utslÀppen av vÀxthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförÀndringarnas effekter.

LĂ€nderna har förbundit sig att vart femte Ă„r skĂ€rpa sina nationella klimatplaner för att minska utslĂ€ppen (NDC – Nationally Determined Contributions).

Till Parisavtalet hör den sÄ kallade regelboken, som Àr ett gemensamt regelverk för hur lÀnderna praktiskt ska uppfylla avtalets mÄl. Den Àr fortfarande under förhandling, dÄ lÀnderna inte kunde enas vid klimatmötet COP25 i Madrid 2019 om exempelvis hur handeln med utslÀppskrediter ska utformas.

KÀlla: Regeringen, NaturvÄrdsverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!