Japanska elever skurar toaletter – toppar Pisa

Svenska femtonåringar tappar stort i den senaste Pisamätningen och parkerar strax över OECD-snittet. Andelen som inte når upp till kunskapskraven har vuxit, klassklyftorna vidgats.

Utvecklingen är likartad i många andra länder. OECD, som driver Pisaprojektet, lyfter pandemin som en "självklar orsak till den dramatiska nedgången".

Sverige var ett av få länder som höll skolorna öppna under pandemin. Skolverket pekar dock på pandemin som orsaken även till det svenska störtdyket.

Dedikerade lärare

Även Japan undvek långa nedstängningar, men går till skillnad från Sverige kraftigt framåt i alla ämnen. Landet presterar bäst av samtliga OECD-länder och överträffas i övrigt bara av Singapore.

De öppna skolorna var en viktig framgångsfaktor, säger Akiko Ono, Japans representant i Pisas styrgrupp.

I ett längre perspektiv lyfter hon en uppdaterad läroplan med större fokus på problemlösning och självständigt tänkande. Men också en dedikerad lärarkår som enligt OECD har världens längsta arbetsdagar.

– Nackdelen är förstås att de arbetar alldeles för hårt och ibland drabbas av psykisk ohälsa och lämnar sina jobb. Det har gjort att yrket har tappat attraktionskraft och att färre väljer lärarbanan.

Städar toaletter

I Japan talar man om en holistisk syn på utbildning som står på tre ben: akademiska färdigheter, fysiskt välmående och vad Akiko Ono kallar ett "rikt sinne" – ett slags moralisk fostran som inkluderar disciplin, samarbete, ansvar och omtanke.

Eleverna introduceras tidigt till frågor om rättigheter och skyldigheter och om hur dessa hänger samman. Japanska lågstadieelever får också dagligen delta i städningen av klassrum, korridorer och toaletter.

– Skolan är en gemensam plats där eleverna tillbringar mycket tid. Det är tradition att man då, precis som hemma, hjälper till. Det handlar om att lära sig ta ansvar och att vi tror att alla mår bra av att känna delaktighet.

Hyllad digitalisering

I Sverige anses digitaliseringen av skolan ha gått för långt. Datorer och läsplattor får klä skott för "kunskapskollapsen". När Pisaresultaten presenterades slog utbildningsminister Mats Persson (L) fast att det är hög tid för en återgång till läroböcker, papper och penna.

I Japan har diskussionen snarare handlat om bristande digitalisering och 2019 sjösattes ett program för att förse varje elev med dator eller läsplatta. Tekniken möjliggjorde distansundervisning under pandemin och ses nu som en ovärderlig resurs.

– Eleverna använder digitala hjälpmedel i alla klasser och alla ämnen. De har inneburit ett viktigt skifte som har förbättrat såväl den individuella som den kollektiva inlärningen, säger Akiko Ono.

Pisa-chocken

Sveriges Pisaresultat faller till 2012 års nivå. Då talade man om en "Pisa-chock", ett bekant begrepp även i Japan. Där inträffade den 2003 och 2006, då resultaten i framför allt läsförståelse dalade, vilket fick stora konsekvenser.

Den skolpolitiska debatten i landet hade under 90-talet präglats av en tro på att man behövde minska tiden i klassrummet, berättar Akiko Ono.

– I Japan är det traditionellt sett hård press på att klara inträdesprov för att ta sig in på rätt universitet. Man ansåg att barnen behövde få mer egentid. Men Pisa-chocken ledde till att man svängde och återigen ökade timmarna i skolbänken. År 2009 och 2012 var resultaten i läsförståelse återigen mycket bra.