Jul- och nyårshelgerna kan med sina festligheter upplevas extra tuffa för alla som känner sig ensamma. Många är lediga från jobbet där man annars har kollegor och ett socialt sammanhang, samtidigt som föreningar och andra aktiviteter har uppehåll.
Carin Lennartsson är docent i sociologi samt lektor vid Aging Research Center och har forskat mycket om ensamhet bland äldre. Hon vet inte om känslan av ensamhet faktiskt ökar under högtider, eller om vi bara tror det.
– Men om vi tänker oss att vi har normer kring hur julen och andra högtider ska firas, så kan det hända att vi som individer blir mer uppmärksammade på vår egen situation, säger hon.
Ensamhet och social isolering blandas ibland ihop med att frivilligt tillbringa tid för sig själv, enligt Carin Lennartsson. Här svarar hon på frågor om ensamhet.
Hur kan ensamhet se ut?
Ofrivillig ensamhet definieras ofta som skillnaden mellan önskade och faktiska nivåer av sociala relationer. Det kan både handla om antalet och kvaliteten på relationerna, enligt Carin Lennartsson.
– Det finns människor som upplever ensamhet även om de har ett socialt nätverk. När vad vi önskar inte är i paritet med det vi har, då uppstår känslan av ensamhet.
.
Hur många är ensamma i Sverige?
Ensamhet kan mätas på olika sätt. I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2022 uppger nästan var fjärde i befolkningen från 16 år och uppåt att de besväras av ensamhet och isolering. 3 procent uppger att besvären är svåra.
Bland unga i åldrarna 16–29 har en av tre lätta besvär av ensamhet och isolering. För de äldsta, 85 år och äldre, är motsvarande siffra 40 procent för kvinnorna och nära 30 procent för männen.
Den undersökning om äldre personers levnadsvillkor, SWEOLD, som Carin Lennartsson är en av de ansvariga för, visar att 12–15 procent av äldre personer från 76 år och uppåt besväras av ensamhet ofta eller nästan alltid.
.
Ökar känslan av ensamhet med åldern?
– Vi har sett att det ökar med åldern, men det är inte ålder i sig som är en riskfaktor, utan det som kommer med ålder – att vi mister vår förmåga att klara oss själva.
I medelåldern har vi ofta ett bredare nätverk och mer stöttande relationer, medan unga är mer utsatta.
– Vi vet att ungdomar upplever ensamhet i ungefär lika stor utsträckning som äldre personer, men det är helt andra faktorer som ligger bakom.
.
Vilka andra faktorer kan påverka?
En faktor som ökar risken för att känna sig ensam är att mista en nära anhörig, såsom att bli änka eller änkling.
Kvinnor rapporterar mer ensamhet än vad män gör. Enligt Carin Lennartsson beror det på att de lever längre, oftare mister sin partner först och oftare har hälsoproblem, jämfört med männen i samma ålder.
Forskarna ser också samband mellan ensamhet och psykisk ohälsa, som depression, oro och ångest. Det finns även forskning som visar att ensamhet är något vanligare i storstäder än på landsbygden.
.
Hur påverkas vi av ensamhet?
Om känslan av ensamhet blir långvarig har forskningen visat att det finns ett samband med nedsatt livskvalitet, fysisk och psykisk ohälsa.
Forskning har också visat att människor som lever socialt isolerade har något sämre hälsobeteenden gällande exempelvis mat- och rörelsevanor, enligt Carin Lennartsson.
.
Hur kan ensamheten brytas?
– Forskningen är lite begränsad kring vad som faktiskt hjälper. Det tror jag beror på att grunden till varför man upplever ensamhet är så olika. En åtgärd passar definitivt inte alla.
Det kan dock vara värt att påminna om att enkla insatser – som ett telefonsamtal eller ett besök om det passar – kan göra positiv skillnad.
– För oss som har anhöriga som är äldre eller i samma ålder kan vi alla hjälpas åt att lyfta luren ibland.