I mÄndags föll domen mot de tolv personer frÄn organisationen à terstÀll vÄtmarker, som den 29 augusti satte sig pÄ motorvÀgen nÀra Karolinska universitetssjukhuset i Solna norr om Stockholm och pÄ sÄ sÀtt stoppade trafiken.
Personerna dömdes mot sitt nekande för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten â men bara timmar efter att rĂ€ttegĂ„ngen avslutats gjorde tvĂ„ i gruppen ett nytt försök att stoppa trafiken â denna gĂ„ng pĂ„ Centralbron i Stockholm â dĂ„ de blockerade ett körfĂ€lt.
En förklaring till att aktivister inom delar av klimatrörelsen genomför den hÀr typen av aktioner kan vara en upplevd kÀnsla av brÄdska, enligt Mattias Wahlström, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet.
ââEnligt bland annat forskning som sammanstĂ€llts av FN:s klimatpanel befinner vi oss ju i ett akut lĂ€ge, dĂ€r konsekvenserna av klimatförĂ€ndringarna hela tiden blir mer omfattande â om vi inte lyckas bromsa dem i tid. Och just den situationen gör att klimatrörelsen skiljer sig frĂ„n mĂ„nga andra sociala rörelser, dĂ€r man har kunnat tĂ€nka att förĂ€ndring Ă€r nĂ„got som sker efter hand, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââHĂ€r tycks det handla om betydligt snĂ€vare tidsramar.
"Civil olydnad ofta effektiv"
Att anvÀnda sig av civil olydnad har ocksÄ blivit allt vanligare inom delar av klimatrörelsen. Bland annat Ätalades tidigare i Är fyra aktivister frÄn gruppen Extinction Rebellion för att ha hindrat flygtrafiken pÄ Arlanda vid en aktion och i april anhölls fyra aktivister frÄn à terstÀll vÄtmarker efter att ha limmat fast sig i vÀgbanan pÄ Lidingö utanför Stockholm.
Ăven inom konstvĂ€rlden har aktivister frĂ„n olika grupper den senaste tiden genomfört flera aktioner pĂ„ nĂ„gra av vĂ€rldens mest vĂ€lkĂ€nda konstinstitutioner. Bland annat kastade aktivister frĂ„n den brittiska rörelsen Just Stop Oil för en tid sedan tomatsoppa pĂ„ Van Goghs mĂ„lning "Solrosor" pĂ„ National Gallery i London â för att dĂ€refter limma fast sig i vĂ€ggen.
I Tyskland kastade i stÀllet tvÄ medlemmar ur gruppen Letzte Generation potatismos pÄ Claude Monets verk "Les Meules" pÄ Barberini-museet i Potsdam utanför Berlin under den gÄngna helgen i protest mot klimatkrisen.
Enligt forskaren Frida Buhre, som Ă€r knuten till Linköpings universitet, riskerar aktivisternas aktioner förvisso att vĂ€cka upprörda kĂ€nslor hos delar av allmĂ€nheten â men mycket inom forskningen tyder pĂ„ att fredlig civil olydnad ofta Ă€r en effektiv metod.
ââFramför allt för att den vĂ€cker uppmĂ€rksamhet och fĂ„r en sĂ„ stor symbolisk kraft att folk reagerar och det skapas en debatt â vilket leder till större press pĂ„ beslutsfattarna. Men det riskerar Ă€ven att öka polariseringen, dĂ„ de som stöttar aktivisterna stöttar dem Ă€nnu mer, medan de som redan frĂ„n början hade en annan Ă„sikt stĂ€rks i att den hĂ€r typen av aktioner Ă€r fel och att hela klimatfrĂ„gan Ă€r överdriven, sĂ€ger hon.
Mattias Wahlström betonar att det inte Àr en koordinerad grupp som ligger bakom den senaste tidens aktioner och sÀger att vissa aktivister ocksÄ kan vara beredda pÄ att bli illa omtyckta av delar av befolkningen.
ââSer man till att aktionerna bidrar till att ge Ă€mnet uppmĂ€rksamhet och att man gör det hĂ€r för att hĂ„lla liv i frĂ„gan, sĂ„ Ă€r det eventuellt mindre viktigt huruvida folk Ă€lskar eller hatar aktivisterna. Men det Ă€r klart â alla provokativa strategier riskerar alltid att slĂ„ tillbaka.
"Kommunicerar moralisk hÀngivenhet"
Enligt Mattias Wahlström tyder inte heller nÄgot pÄ att vÄgen av aktioner av civil olydnad kommer att mattas av inom en snar framtid.
ââJag tror inte att den hĂ€r typen av aktioner kommer att bli mindre vanliga dĂ„ vi inte ser nĂ„gra vĂ„ldsamt radikala politiska förĂ€ndringar pĂ„ klimatomrĂ„det. Snarare kan vi nog utgĂ„ frĂ„n att klimatrörelsen kommer att bli allt mer otĂ„lig och ligga pĂ„ för att politikerna ska agera mer omfattande, sĂ€ger han.
Frida Buhre pÄpekar ocksÄ att de aktivister som ligger bakom aktionerna Àr vÀl medvetna om att det Àr de spektakulÀra handlingarna som skapar debatt.
ââDet Ă€r en typ av strategi dĂ€r man visar att man Ă€r villig att utsĂ€tta sig sjĂ€lv för fara, vilket ju Ă€ven kommunicerar en sorts moralisk hĂ€ngivelse och ett budskap av att man verkligen tror pĂ„ de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
ââOch 50 000 mĂ€nniskor kan ju vara ute och demonstrera pĂ„ gatorna utan att lyckas generera lika mycket uppmĂ€rksamhet som en liten grupp aktivister.