De röstar om vindkraft – byggs oavsett

"Säg NEJ till Kustnära Vindkraft!", står det på flygbladet som ligger framför oss på bordet.

John-Erik Jansson (C), ordförande i kommunstyrelsen, är bekymrad. Flygbladet, som delas ut av de som är emot vindkraftetableringen i kommunen, visar bilder från skärgården där man har photoshoppat in stora havsbaserade vindmöllor vid horisonten. De motsvarar inte verkligheten, menar Jansson.

– De skrämmer upp folk. Det känns inte bra. Bolagen tycker att vi ska agera mot det här, men vi har pratat med våra jurister och tjänstemän och de törs inte gå in i det. Det är så känsligt. Går kommunen in och säger något tar vi ställning anser de, säger Jansson.

Går inte att kalla tillbaka

Än så länge finns det ingen vindkraft i Söderhamn. Och många vill att det förblir så.

Men det finns ett problem för de som inte vill ha vindkraft: det finns redan ett tillstånd från 2010. Vindkraftsbolaget WPD får etablera vindkraft omkring tre kilometer öster om ön Storjungfrun. Och det går inte att kalla tillbaka, enligt Jansson.

Trots detta har två folkinitiativ väckts gällande vindkraft i Söderhamn. På valsöndagen röstar Söderhamnsborna om kommunen ska tillåta vindkraft på Storgrundet och om man generellt ska tillåta vindkraft inom kommunens territorialvatten.

Det första folkinitiativet togs av Daniel Persson, ordförande för SD i Söderhamn.

– Det finns flera anledningar. De som bor nära vindkraften vill inte ha det. Många som inte bor i Söderhamn men som har stugor här ute är också upprörda. Vi tycker att det finns ett motstånd. Vi kan få en bild genom att folkomrösta.

Vindkraftsmotståndarna anser bland annat att vindkraften sänker värdet på fastigheter vid kusten, att naturen förstörs och att turistnäringen körs i botten.

Förtroendefråga

Folkinitiativen, både Perssons och det som senare väcktes av medborgare, kom till i samband med att WPD kom med en ny ansökan som skulle ersätta den gamla – med högre vindkraftverk längre ut.

Många politiska turer följde, med flera partier som svängde fram och tillbaka i frågan. Till slut beslutade man ändå att släppa igenom bolagets nya ansökan, även om beslutsprocessen senare har överklagats.

Men oavsett folkomröstningarnas resultat finns det gamla tillståndet kvar, vilket betyder att det oavsett kommer att byggas vindkraft på Storgrundet, säger Jansson. Han är orolig för att medborgarna ska känna sig övergivna och lurade om det blir ett nej och det byggs ändå.

– Då får man en förtroendefråga. Men jag tycker att vi från kommunens sida har varit tydliga med att det finns ett tillstånd som inte går att kalla tillbaka.

I stället anser Jansson att folkomröstningarna blir vägledande för hur kommunen i framtiden ska tänka i frågan.

– Får vi en majoritet som säger nej, då måste vi börja titta på hur vi kan bromsa utvecklingen mot vindkraft. Vi måste lyssna på folkomröstningen och ta den som rådgivande.

Persson anser i sin tur att det gamla tillståndet är både praktiskt och ekonomiskt ogenomförbart. Enligt underlaget ska parken vara i drift om fyra år, säger han.

Kommunens ansvar

Samtidigt som man i Söderhamn debatterar vindkraftens vara eller icke vara växer det nationella behovet av förnybar energi i takt med att Sveriges industri ställer om.

TT: Vad är kommunens ansvar i den gröna omställningen?

– Vi säger att energipolitiken har havererat. Det finns dokument som visar att regeringen har lagt ner fungerande kärnkraftverk som man försöker ersätta med vindkraft. Och det går ju inte ihop. Den politik som har havererat flyttar man nu ner till kommunerna som får ta ansvar för det här. Det tycker jag inte är rimligt, säger Persson.

Vidare säger han att det måste vara staten som tar det totala ansvaret för energiförsörjningen.

Jansson har förståelse för att vindkraftsfrågan är känslig – det finns en oro för att det ska drabba den egna ekonomin, säger han.

– Tyvärr är det så med utvecklingar som dessa att enskilda människor kommer i kläm. Det här är en infrastruktursatsning som vi måste göra någonstans i Sverige för att ställa om till en mer grön och hållbar energiförsörjning.

Han menar att kommunens vetorätt är viktig, men att först säga ja till företag för att i nästa skede säga nej – det är problematiskt.

– Då börjar nog vetofrågan ifrågasättas på nationell nivå, om kommunerna inte klarar av att hantera det här. Det vore olyckligt.