Tuffare krav på demokrati i biståndsländer

Beslutet, som tas under torsdagens regeringssammanträde, innebär att biståndsmyndigheten Sida ska fokusera ytterligare på demokratistärkande insatser till och med 2022. Bland annat kan myndigheten frysa bistånd till statliga aktörer i auktoritära länder eller rikta om stödet till aktörer inom civilsamhället.

– När det sker snabba förändringar måste man vara beredd att ändra och markera och se till att svenska skattemedel inte används mot den egna befolkningen, säger biståndsministern.

Redan i augusti stoppade regeringen bistånd värda 25,5 miljoner kronor som gick till projekt i Belarus där statliga aktörer bedömdes ha en aktiv roll.

TT: Kommer det att ske en omfördelning av det här biståndet till det belarusiska civilsamhället?

– Vi försöker nu göra mer insatser för att utveckla och satsa ännu mer på att stödja civilsamhället, men exakt vad det innehåller kommer vi nog inte kunna berätta inom den närmaste tiden, säger Eriksson.

Omvänt ska man också stärka samarbetet med länder där utvecklingen går i "rätt" riktning. Som exempel nämner Eriksson länder som Georgien, Armenien och Ukraina, där Sida bland annat genomför biståndsprojekt mot korruption.

Rättad: I en tidigare version av texten förekom ett felaktigt årtal.