Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

TrÄnga fÀngelser ökar risken för radikalisering

PÄ landets överfulla fÀngelser och hÀkten finns 141 intagna med koppling till vÄldsbejakande extremism. KriminalvÄrden jobbar intensivt för att se till att de inte blir fler.
–FĂ€ngelsemiljön fĂ„r inte bli en grogrund för radikalisering, sĂ€ger underrĂ€ttelsechefen Anna StĂ„lsby.

141 intagna pÄ hÀkten och fÀngelser bedöms av KriminalvÄrden ha koppling till olika typer av vÄldsbejakande extremism.

141 intagna pÄ hÀkten och fÀngelser bedöms av KriminalvÄrden ha koppling till olika typer av vÄldsbejakande extremism.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

SĂ€kerhet2023-10-21 07:11

Radikalisering in i extremistmiljöer i fÀngelser Àr ett reellt problem i flera lÀnder i Europa. Motsvarande problematik finns i dagslÀget inte i Sverige, enligt Anna StÄlsby, underrÀttelsechef pÄ KriminalvÄrden.

I mÄnga lÀnder Àr det vanligt att fÀngelser har stora avdelningar dÀr personalen befinner sig pÄ avstÄnd frÄn de intagna. Det svenska systemet bygger i stÀllet pÄ relativt smÄ anstalter med avdelningar dÀr personalen hela tiden Àr i nÀra kontakt med de intagna.

Det gör att KriminalvÄrdens underrÀttelsetjÀnst tidigt kan snappa upp signaler om radikalisering, sÀger StÄlsby.

– VĂ„ldsbejakande extremism Ă€r ett prioriterat omrĂ„de precis som organiserad brottslighet. Det kan stĂ€lla till vĂ€ldigt stor skada för Sverige om fĂ€ngelser blir platser dĂ€r mĂ€nniskor radikaliseras.

141 individer

I dagslÀget finns 141 personer i hÀkte och pÄ anstalt som KriminalvÄrden kopplar till vÄldsbejakande extremism. Av dessa bedöms 95 höra till vÄldsbejakande islamism och resten, med enstaka undantag, till högerextremism.

– Det Ă€r bĂ„de vad vi kallar sĂ€ndare och mottagare: dels personer som redan Ă€r radikaliserade och har en förmĂ„ga att nĂ„ ut med sitt budskap, dels lĂ€ttledda personer som söker identitet och kontext och skulle kunna dras in i det hĂ€r.

De senaste Ären finns en handfull exempel dÀr KriminalvÄrden upptÀckt vÄldsbejakande extremister som pÄ olika sÀtt försökt samla andra intagna i syfte att radikalisera.

Parallellen till gÀngkriminaliteten, dÀr antalet minderÄriga pojkar som misstÀnks ha anlitats för att mörda nu rÀknas i tiotal, ligger nÀra till hands.

– Det ena Ă€r vĂ„ldsbejakande extremism ur en ideologisk kontext, det andra nĂ„gon slags attraktion till den kriminella miljön. Men jag tycker att man kan pĂ„stĂ„ att det finns gemensamma nĂ€mnare i det hĂ€r med sĂ€ndare och mottagare, sĂ€ger StĂ„lsby.

AnstrÀngt lÀge

Situationen pĂ„ landets anstalter och hĂ€kten Ă€r pĂ„ grund av polisens kamp mot den grova organiserade brottsligheten mycket anstrĂ€ngd. ÖverbelĂ€ggning Ă€r regel snarare Ă€n undantag och mĂ„nga intagna Ă€r unga, pĂ„ hĂ€ktena rentav barn.

TrÀngseln Àr enligt underrÀttelsechefen det enskilt största hindret i arbetet med att motverka och avbryta bÄde gÀngens rekrytering och radikalisering in i extremistmiljöer i fÀngelsemiljö.

– VĂ„rt viktigaste verktyg Ă€r att omplacera intagna, eller flytta pĂ„ intagna. Men ju trĂ€ngre det blir desto svĂ„rare fĂ„r vi att separera personer. Det Ă€r en stor utmaning för sĂ€kerheten i svenska hĂ€kten och anstalter nĂ€r belĂ€ggningen Ă€r sĂ„ hög som den Ă€r nu, och polisens intensiva arbete leder till att mĂ„nga hĂ€ktas och kommer in i vĂ„r miljö.

Högerextremismen vÀxer

I mÄndags sköts tvÄ svenskar ihjÀl i vad som tycks ha varit ett islamistiskt motiverat terrordÄd i Bryssel. GÀrningsmannen, en tunisier i 45-ÄrsÄldern, tillbringade för tio Är sedan tvÄ Är i svenskt fÀngelse, dömd för grovt narkotikabrott. DÄ fanns enligt StÄlsby inget som tydde pÄ att han hade islamistiska böjelser.

– De noteringar vi har om honom ryms inom ramen för normalbilden. Folk som sitter i fĂ€ngelse Ă€r lite stökiga, men han stack inte ut ur det perspektivet, sĂ€ger hon.

De vÄldsbejakande islamisterna Àr i majoritet, men dÀr har nivÄn legat relativt stadigt över tid. Den högerextrema gruppen Àr den som blir större.

– Den högerextremistiska vĂ„ldsbejakande miljön vĂ€xer pĂ„ utsidan och vi ser det pĂ„ insidan ocksĂ„. Det följer helt enkelt en samhĂ€llstrend.

Fakta: KriminalvÄrden vÀxer

Under 2022 fanns det omkring 2 600 ordinarie hĂ€ktesplatser och cirka 5 350 anstaltsplatser, samt ett antal tillfĂ€lliga sĂ„ kallade beredskapsplatser.

Fram till Ă„r 2032 planerar myndigheten att utöka antalet ordinarie platser med cirka 4 200 platser, varav cirka 3 000 i anstalt och 1 200 i hĂ€kte.

Samtidigt ska ett stort antal beredskapsplatser och tidsbegrÀnsade platser tas fram.

Nya anstalter byggs pÄ flera hÄll i landet. Samtidigt fÄr Stockholm och Göteborg helt nya hÀkten.

De nya fÀngelserna planeras att tas i bruk 2029 och de nya hÀktena Äret dÀrpÄ.

KÀlla: KriminalvÄrden

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!