Radikalisering in i extremistmiljöer i fÀngelser Àr ett reellt problem i flera lÀnder i Europa. Motsvarande problematik finns i dagslÀget inte i Sverige, enligt Anna StÄlsby, underrÀttelsechef pÄ KriminalvÄrden.
I mÄnga lÀnder Àr det vanligt att fÀngelser har stora avdelningar dÀr personalen befinner sig pÄ avstÄnd frÄn de intagna. Det svenska systemet bygger i stÀllet pÄ relativt smÄ anstalter med avdelningar dÀr personalen hela tiden Àr i nÀra kontakt med de intagna.
Det gör att KriminalvÄrdens underrÀttelsetjÀnst tidigt kan snappa upp signaler om radikalisering, sÀger StÄlsby.
ââVĂ„ldsbejakande extremism Ă€r ett prioriterat omrĂ„de precis som organiserad brottslighet. Det kan stĂ€lla till vĂ€ldigt stor skada för Sverige om fĂ€ngelser blir platser dĂ€r mĂ€nniskor radikaliseras.
141 individer
I dagslÀget finns 141 personer i hÀkte och pÄ anstalt som KriminalvÄrden kopplar till vÄldsbejakande extremism. Av dessa bedöms 95 höra till vÄldsbejakande islamism och resten, med enstaka undantag, till högerextremism.
ââDet Ă€r bĂ„de vad vi kallar sĂ€ndare och mottagare: dels personer som redan Ă€r radikaliserade och har en förmĂ„ga att nĂ„ ut med sitt budskap, dels lĂ€ttledda personer som söker identitet och kontext och skulle kunna dras in i det hĂ€r.
De senaste Ären finns en handfull exempel dÀr KriminalvÄrden upptÀckt vÄldsbejakande extremister som pÄ olika sÀtt försökt samla andra intagna i syfte att radikalisera.
Parallellen till gÀngkriminaliteten, dÀr antalet minderÄriga pojkar som misstÀnks ha anlitats för att mörda nu rÀknas i tiotal, ligger nÀra till hands.
ââDet ena Ă€r vĂ„ldsbejakande extremism ur en ideologisk kontext, det andra nĂ„gon slags attraktion till den kriminella miljön. Men jag tycker att man kan pĂ„stĂ„ att det finns gemensamma nĂ€mnare i det hĂ€r med sĂ€ndare och mottagare, sĂ€ger StĂ„lsby.
AnstrÀngt lÀge
Situationen pĂ„ landets anstalter och hĂ€kten Ă€r pĂ„ grund av polisens kamp mot den grova organiserade brottsligheten mycket anstrĂ€ngd. ĂverbelĂ€ggning Ă€r regel snarare Ă€n undantag och mĂ„nga intagna Ă€r unga, pĂ„ hĂ€ktena rentav barn.
TrÀngseln Àr enligt underrÀttelsechefen det enskilt största hindret i arbetet med att motverka och avbryta bÄde gÀngens rekrytering och radikalisering in i extremistmiljöer i fÀngelsemiljö.
ââVĂ„rt viktigaste verktyg Ă€r att omplacera intagna, eller flytta pĂ„ intagna. Men ju trĂ€ngre det blir desto svĂ„rare fĂ„r vi att separera personer. Det Ă€r en stor utmaning för sĂ€kerheten i svenska hĂ€kten och anstalter nĂ€r belĂ€ggningen Ă€r sĂ„ hög som den Ă€r nu, och polisens intensiva arbete leder till att mĂ„nga hĂ€ktas och kommer in i vĂ„r miljö.
Högerextremismen vÀxer
I mÄndags sköts tvÄ svenskar ihjÀl i vad som tycks ha varit ett islamistiskt motiverat terrordÄd i Bryssel. GÀrningsmannen, en tunisier i 45-ÄrsÄldern, tillbringade för tio Är sedan tvÄ Är i svenskt fÀngelse, dömd för grovt narkotikabrott. DÄ fanns enligt StÄlsby inget som tydde pÄ att han hade islamistiska böjelser.
ââDe noteringar vi har om honom ryms inom ramen för normalbilden. Folk som sitter i fĂ€ngelse Ă€r lite stökiga, men han stack inte ut ur det perspektivet, sĂ€ger hon.
De vÄldsbejakande islamisterna Àr i majoritet, men dÀr har nivÄn legat relativt stadigt över tid. Den högerextrema gruppen Àr den som blir större.
ââDen högerextremistiska vĂ„ldsbejakande miljön vĂ€xer pĂ„ utsidan och vi ser det pĂ„ insidan ocksĂ„. Det följer helt enkelt en samhĂ€llstrend.