Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Avgörande kolmolekyl fångad på bild

En molekyl som tros vara föregångare till allt liv har upptäckts av James Webb-teleskopet. Bakom upptäckten ligger bland annat forskare från Chalmers i Göteborg.

I mitten av Orionnebulosan strålar unga stjärnor i ultraviolett ljus, vilket lyser upp omgivningen på olika sätt. Längs molnbanken ligger ett litet mörkt moln i vilket en ny stjärna och möjligen flera planeter håller på att bli till. I kanten av det lilla molnet lyser det från molekyler av CH3+, vilket visas i gult i den här bilden. Bilden är tagen i infrarött ljus av rymdteleskopet James Webb med kameran NIRCam.

I mitten av Orionnebulosan strålar unga stjärnor i ultraviolett ljus, vilket lyser upp omgivningen på olika sätt. Längs molnbanken ligger ett litet mörkt moln i vilket en ny stjärna och möjligen flera planeter håller på att bli till. I kanten av det lilla molnet lyser det från molekyler av CH3+, vilket visas i gult i den här bilden. Bilden är tagen i infrarött ljus av rymdteleskopet James Webb med kameran NIRCam.

Foto: ESA/Webb, NASA, CSA, M. Zamani (ESA/Webb), PDRs4All ERS Team/TT

Rymden2023-06-29 21:31

Med hjälp av det kraftfulla James Webb-teleskopet har astronomer nu fått syn på kolmolekylen CH3+ i Orionnebulosan som ligger 1 350 ljusår bort.

Forskare har länge trott att CH3+ kan ha spelat en viktig roll som föregångare till de mer komplexa molekyler som utgör grunden till allt liv, enligt ett pressmeddelande från Chalmers.

I en artikel publicerad i Nature beskriver forskarna hur de har spårat kolmolekylen till ett ungt solsystem. På bilder tagna med teleskopet syns en ljuspunkt i kanten av en mörk skiva av damm.

Bakom upptäckten ligger ett stort forskarlag och en av dem är John Black, professor emeritus i radioastronomi vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Han var var en av dem som hjälpte till att förutsäga molekylens avgörande roll i interstellär kemi i början av 1970-talet.

Molekylen CH3+ består av en kolatom och tre väteatomer och kallas även metylkatjonen.

James Webb-teleskopet sköts upp på juldagen 2021 och har kunnat skildra universum på ett helt nytt sätt. Bland annat kan det visa ljus som färdats i 13 miljarder år. Det utnämndes till årets forskningsgenombrott 2022 av den vetenskapliga tidskriften Science.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!