Våld osynligt i vårdnadsdomar – risk för barnet

– Om man inte väger in de här faktorerna i en riskbedömning kan domstolarnas beslut grundas på bristfälliga underlag. Det kan innebära en risk för att barnet får ha kvar ett boende eller ett umgänge med en förälder som utövar våld och det är förödande för ett barns hälsa och utveckling, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Vid en separation är risken för grovt våld eller mord på kvinnor som störst. I många fall är barn inblandade och har själva blivit utsatta eller fått bevittna våld, enligt Jämställdhetsmyndigheten.

I maj förra året fick myndigheten i uppdrag att kartlägga hur uppgifter om våld eller andra övergrepp av den ena föräldern mot den andra föräldern beaktas i mål som berör tvister kring vårdnad, boende eller umgänge. Sedan dess har domar och utredningsunderlag från Sveriges 48 tingsrätter gåtts igenom och totalt 814 domar granskats. Samtliga domar har meddelats efter det att barnkonventionen blev lag i Sverige.

Framgår inte

I domarna framkom uppgifter om våld eller andra övergrepp av en förälder mot den andra föräldern, en partner eller ett barn i 518 fall, motsvarande 64 procent av fallen.

I 61 procent av de 814 fallen hade domstolen fastställt överenskommelser mellan föräldrar. I de resterande fallen, 198 stycken, behövde domstolen i stället fatta beslut om vad som skulle gälla. Även i en majoritet av dessa mål framkom uppgifter om våld eller övergrepp mot barn eller av en man mot en kvinna. I 13 procent fanns uppgifter om våld eller övergrepp av en kvinna mot en man.

I vilken utsträckning detta lyfts fram i målen skiljer sig åt mellan domstolarna. I en stor andel av domarna framkommer inte omfattningen, eller så framgår inte de uppgifter som finns i de bilagda utredningarna om våld och övergrepp i själva domen. Det går alltså inte att utläsa av beslutet om rätten faktiskt har tagit hänsyn till uppgifterna eller inte.

Kallas konflikter

Myndigheten har noterat att domstolar ibland omformulerar uppgifter om övergreppen till "konflikter" eller "samarbetssvårigheter". I kartläggningen har också synts exempel på hur domstolar bedömt det som samarbetssvårigheter när förälder och barn vistats i skyddat boende.

– Det är anmärkningsvärt. En del tror jag handlar om att när kunskapen är bristfällig när det gäller mäns våld mot kvinnor, våld mot barn eller hedersvåld, så förstår man inte det här med maktförhållanden och vad våldet innebär, säger Mikael Thörn.

– Det är klart det kan vara konflikter, men det är en annan sak än våld, fortsätter han.

"Måste bli verkstad"

På grund av den stora andelen fall där domstolar fastställde överenskommelser mellan föräldrar gjorde myndigheten även en granskning av 100 sådana domar. Där såg man att domstolarna verkat för överenskommelser ska bli av även i fall där det framkommit uppgifter om exempelvis omfattande och systematiskt våld eller hedersvåld.

– Man bör inte göra en överenskommelse mellan två föräldrar där den ene utövar våld mot den andre och/eller mot barnen, säger Thörn.

Det finns även domar med både riskbedömningar och ett tydligt barnperspektiv, men överlag behövs mer kunskap och systematiska riskbedömningar grundade på forskning, anser han.

– Barns rättigheter måste synliggöras också i praktiken, i besluten.