"En budget som kan göra skillnad", sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon mötte pressen, flankerad av en tjock blå lunta budgetproposition.
Från oppositionen kom som väntat hård kritik. En klimatslakt och "uppvisning i svikna vallöften", twittrade C-ledaren Annie Lööf. Men även på högersidan var det många som ansåg sig snuvade på viktiga vallöften.
Något som "lika gärna kunnat presenteras av en S-regering" twittrade en besviken Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro och tidigare MUF-ordförande.
Prisras blev tummetott
M, KD och SD gick till val på kraftigt sänkta drivmedelspriser. SD och KD lovade att kapa priserna med uppemot tio kronor litern. Bensin- och dieselpriserna sänks förvisso tillfälligt, men priset vid pump – 14 respektive 41 öre billigare – är inte i närheten av partiernas vallöften.
En annan käpphäst under valrörelsen var åtgärder mot de höga elpriserna. Ulf Kristersson lovade att ha ett högkostnadsskydd på plats senast den 1 november, ett löfte statsministern inte lyckats hålla.
Kritiserade miljöskatter
M, KD, L och SD riktade i opposition hård kritik mot klimat- och miljöskatter som kemikalie-, flyg- och plastpåseskatt. Trots det väljer regeringen nu att behålla samtliga. De beräknas ge intäkter på sammanlagt cirka fyra miljarder kronor nästa år.
Även bankskatten kvarstår, trots att Moderaterna sedan införandet för dryga tre år sedan varit starka motståndare till skatten. Enligt Elisabeth Svantesson fanns frågan aldrig uppe för diskussion under budgetförhandlingarna eftersom övriga partier varit för.
Uteblivna skattesänkningar
Moderaterna utlovade under valspurten skattesänkningar på arbetsinkomst och pension för över 30 miljarder kronor. Men de omfattande skattesänkningarna uteblev.
Småsparare lovades i valrörelsen slopad skatt på de första 300 000 kronorna på investeringssparkonton (ISK). Men någon skattesänkning blir det än så länge inte.
"Ultimativt krav"
Regeringspartierna och SD gick till val på en snabb upprustning av försvaret, där försvarsbudgeten ska nå två procent av BNP 2025. Det målet har skjutits fram till 2026.
Ett ökat anslag på minst 20 miljarder kronor årligen till rättsväsendet var i somras, enligt SD-ledaren Jimmie Åkesson, ett "ultimativt krav" för att partiet skulle stötta en ny regering. Det blev drygt 1,4 miljarder 2023.