Trots mĂ„nga valresultat som har upplevts som överraskande de senaste Ă„ren â exempelvis Donald Trumps seger i presidentvalet 2016 â har opinionsmĂ€tningarna inte blivit sĂ€mre, skriver Dan Hedlin.
Men det finns alltjÀmt problem, inte minst i hur mÀtningar tolkas av lÀsaren. Hedlin listar tre exempel pÄ vanliga feltolkningar.
Den första Àr att lÀsa resultaten som att de vore exakta. Den sÄ kallade felmarginalen Àr nÄgot att ta pÄ allvar. Ofta ligger partierna nÀra varandra och inte sÀllan Àr felmarginalen flera procentenheter stor.
Den andra feltolkningen Àr att dra för stora slutsatser av en enda mÀtning. UppseendevÀckande resultat ena dagen följs ofta av mer vÀntade resultat nÀsta dag.
Den tredje feltolkningen Ă€r att underskatta slumpens roll. Hedlin lyfter fram arbetssĂ€ttet för mĂ€tningar som exempel. En tillfrĂ„gad person som inte kan sĂ€ga vilket parti den hade röstat pĂ„ om det vore val i dag fĂ„r i stĂ€llet frĂ„gan om vilket parti det lutar Ă„t. Om personen fortfarande inte kan svara fĂ„r den, ofta, frĂ„gan om vilket parti som Ă€r minst dĂ„ligt â och vem vet vilka utspel partierna gör fram till valdagen, pĂ„pekar Hedlin.