– När vi stärker det militära och det civila försvaret kan det inte ske på bekostnad av andra områden, säger Magdalena Andersson på en pressträff.
Hon pekar på att det inte bara handlar om Försvarsmaktens utgifter och om vilka vapensystem som ska köpas in när Sverige nu är med i Nato.
– Vi behöver också stärkas som land. Det handlar om en stark sjukvård, pålitliga vägar och järnvägar och ett robust elsystem, säger hon.
Beredskapsskatt
Att stärka Sverige som land kommer att kräva omfattande resurser, som görs bäst genom ett nära och brett samarbete i Sveriges riksdag, enligt Andersson.
– Vi är redo att komma överens med de andra partierna, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg.
Han pekar på att S tidigare lyft frågan om en beredskapsskatt som skulle kunna bidra till en del av finansieringen.
Frågan är hur långt den räcker. Den har tidigare sagts kunna dra in "några miljarder", medan bara det militära försvaret sannolikt behöver rustas för tiotals miljarder. Försvarsminister Pål Jonson har nämnt uppemot 2,5 procent av BNP till försvaret (enligt Natos sätt att räkna), vilket är linje med den planeringsram som regeringen gett försvaret sedan tidigare. Centerpartiet vill se mer än så – 3 procent.
Ingen siffra
S vill i dagsläget inte ange någon siffra.
– Vi måste först se vad det konkret är för vapensystem, förband och förstärkningar vi vill satsa på. Och sedan sätta en prislapp på det, så får man räkna ut procenten efter det, säger Peter Hultqvist, partiets försvarspolitiska talesperson.
S uppmanar också regeringen att ta fram en plan med tydliga mål för fler vårdplatser i sjukvården. Partiet vill se mål om en utbyggnad som leder till en beläggning om högst 85 procent när det gäller oplanerad vård och 95 procent när det gäller planerad.