– Vi ser att Sverige nu ligger i täten av de länder som strävar efter att använda statliga stödpaket för att påskynda klimatomställningen, säger Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute (SEI) till TT.
Tillsammans med forskarkollegor vid SEI ingår hon i det internationella forskarnätverket Energy Policy Tracker, som analyserar i vilken utsträckning statliga återhämtningspaket riktas mot fossila respektive förnybara energislag.
"Rejäl förändring"
Forskarnas genomgång av den svenska regeringens budget för 2021, som klubbades av riksdagen i torsdags, visar att totalt 69 procent av de energirelaterade stödåtgärderna nu främjar förnybara energislag.
– Det är en rejäl förändring jämfört med vad vi såg före den här budgeten. Då var förhållandet det motsatta, ungefär två tredjedelar av det akuta stödet gick till branscher som i nuläget främjar fossil energianvändning, säger Åsa Persson.
Analysen omfattar både de tidigare och de nya energirelaterade stödpaket som har tagits fram sedan pandemin bröt ut i mars. Det handlar om sektorer som elproduktion, uppvärmning, transporter, bostäder och industri.
Gröna kreditgarantier
– Vi ser ökade satsningar på exempelvis kollektivtrafik, tåginfrastruktur, solenergi, biogas och laddinfrastruktur. Och några mindre satsningar på att starta jobb inom gröna näringar, som skogsarbete, säger Åsa Persson.
Totalt har verksamheter som främjar förnybara energislag tilldelats 23,82 miljarder kronor i stödåtgärder, varav 10 miljarder kronor utgörs av gröna kreditgarantier. Stödet till fossilberoende branscher, där flygtrafiken utgör en stor del, uppgår till 10,6 miljarder kronor.
"Återstår att se"
Åsa Persson poängterar att deras genomgång av stödpaketen handlar om att få en tidig signal om vilken klimatpåverkan stödåtgärderna kan få. Det kommer att ta tid innan effekterna blir märkbara.
– Det återstår att se om återhämtningen verkligen blir grön. Men det vi nu säger är att förutsättningarna att nå de svenska klimatmålen förbättras genom dessa satsningar, säger Åsa Persson.
Klimatpolitiska rådet, som övervakar regeringens klimatpolitik, gör också en analys av regeringens återhämtningspolitik. Den kommer att ingå i rådets ordinarie rapport som presenteras i mars 2021.