Med bara några dagar kvar innan Ulf Kristerssons möte med Turkiets president Erdogan i Ankara på tisdag tillmötesgår regeringen turkiska krav och ta avstånd från den kurdiska milisen i Syrien, YPG, och deras politiska gren, partiet PYD.
– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet, säger utrikesminister Tobias Billström (M), i Ekots Lördagsintervju.
– Vi tycker att det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter, det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret.
"Bara ett spel"
Enligt Salih Muslim, ledare för det syriska PYD, lär inte uttalandet ändra någonting i praktiken.
– Som parti har vi aldrig haft direkta relationer med den svenska regeringen, bara svenska organisationer, säger han till TT.
Muslim understryker att PYD inte "har rätt att diktera svensk politik" – och är fortfarande säker på att Sverige skulle agera vid ett skarpt läge.
– Jag har väldigt svårt att se att Sverige skulle ignorera sina principer om mänskliga rättigheter vid en turkisk intervention.
– Det här är bara är ett spel, ingenting annat, tillägger han.
Natomedlemskap överordnat
YPG har länge varit Natos och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien och har också tidigare stöttats av Sverige.
Den nya regeringen har dock valt att gå närmare Turkiets linje som betraktar de båda kurdiska organisationerna som terrorister.
På frågan om hur Sveriges hållning till YPG och PYD kommer att förändras med den nya regeringen svarar Billström att man inte har för avsikt att ha ett nära samröre med organisationerna, men att "dörren kan hållas öppen" i rent humanitära frågor.
Enligt Billström är det överordnade värdet Sveriges medlemskap i Nato och att nå framgångar i förhandlingarna med Turkiet.
Kristersson: "Det står i avtalet"
Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar Billströms besked i TV4:s Nyhetsmorgon. Han menar att avståndstagandet från YPG och PYD inte är något nytt och hänvisar till det trepartsavtal som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet i somras.
– Vi ska inte ha politiska samarbeten med organisationer som står så nära PKK. Det står också i det här avtalet, så det är inget nytt över huvud taget, säger han.
Han säger vidare att avståndstagandet gäller för politiska samarbeten och att det finns former av humanitärt arbete och biståndsarbete som inte berörs.
För att Turkiet ska godkänna Sveriges och Finlands Natoansökan har de tre länderna ingått ett gemensamt avtal med en rad punkter som ska uppfyllas.
Det handlar bland annat om gemensamt samarbete mellan rättsvårdande myndigheter, säkerhetstjänst och mot terrorism. Särskilt nämns de kurdiska organisationerna PKK och YPG/PYD.
Utöver det har Turkiet ställt krav på att framför allt Sverige utvisar en rad "terrorister".
"Väldigt positivt"
Ibrahim Kalin, talesperson åt Erdogan, säger till SVT Nyheter att regeringen gläds åt den svenska hållningen i frågan.
– Vi ser det som ett väldigt positivt steg, säger han.
På frågan om det påverkar Turkiets syn på ett svenskt Natomedlemskap svarar han:
– Det hjälper så klart. Men det finns andra villkor som måste uppfyllas.
"Ett svek"
Men beskedet får kritik från den tidigare regeringen som var med och slöt trepartsavtalet. Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson kallar hanteringen av Natoprocessen både ”oroväckande” och ”undfallande” i en skriftlig kommentar till Svenska Dagbladet :
”Först veckans besked om att öppna upp för kärnvapen på svensk mark, och nu avståndstagandet mot kurderna i Syrien. Dessa kontroversiella steg tas dessutom utan någon kontakt med oppositionen. Ingenting har förankrats i riksdagen. Regeringen agerar helt självsvåldigt på ett sätt som bryter mot svensk utrikespolitisk tradition”.
Finländska politiker oroade
De svenska uttalandena möts även av oro från finländska politiker, rapporterar Svenska Yle. Eva Biaudet (SFP) som sitter i riksdagens utrikesutskott säger att den svenska kursändringen är olycklig.
– Det ser ut som om Erdogan får sin vilja igenom. Det ser ut som om Sverige ger efter för utpressning. Det ser ut som om det skulle vara okej att Turkiet har haft sådana här krav på Sverige och Finland, säger Biaudet.
Hennes riksdagskollega Kimmo Kiljunen (SDP) anser att frågan är väldigt känslig, eftersom det handlar både om värderingar och strategiskt samarbete.