Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Mississippi pÄ vÀg ta bort sydstatssymbol

Mississippi kan snart fÄ en ny delstatsflagga, helt fri frÄn sydstatssymboler. I New Jersey tar Princeton-universitetet bort ett presidentnamn och pÄ andra sidan USA kan John Wayne stÄ pÄ tur att rensas bort. Det Àr de senaste förÀndringarna efter den senaste tidens protester mot rasism.

Mississippis flagga utanför delstatens Capitolium i Jackson. Arkivbild.

Mississippis flagga utanför delstatens Capitolium i Jackson. Arkivbild.

Foto: Rogelio V Solis/AP/TT

Politik2020-06-28 04:30

Mississippis delstatskongress har röstat igenom ett förslag om att ta bort sydstatsflaggan ur delstatens flagga. Och guvernören Tate Reeves skriver pÄ Twitter att han kommer att skriva under lagförslaget om det skickas till honom.

Beslutet Àr det senaste av en rad förÀndringar i USA sedan bilderna pÄ det brutala polisingripandet som tog svarte George Floyds liv spreds, och omfattande protester mot rasism och polisvÄld skakat stora delar av USA.

FrÄgan har splittrat Mississippi, en av USA:s mer konservativa delstater, skriver Mississippi Clarion Ledger , men representanthusets talman, republikanen Philip Gunn, sÀger enligt tidningen att beslutet Àr nödvÀndigt.

– FörĂ€ndringar Ă€r svĂ„ra. MĂ€nniskor kommer till en början att protestera, men jag tror att det över tid kommer visa sig att detta Ă€r rĂ€tt beslut.

Presidentnamn tas bort

Lagförslaget röstade still slut igenom med nödvĂ€ndiga tvĂ„ tredjedels majoritet i bĂ„da kamrarna. Det kommer med all sannolikhet nu bli upp till vĂ€ljarna i att i november rösta för den nya flaggan, dĂ€r inga sydstatssymboler finns med. År 2001 röstade invĂ„narna med stor marginal ner ett förslag om ny flagga.

PÄ lördagen meddelade prestigefulla universitetet Princeton i New Jersey att förre presidenten Woodrow Wilsons namn tas bort frÄn den byggnad och institution för internationell politik som bÀr hans namn.

"Han inte bara accepterade rasism, han bidrog till att rasistiska vanor blev norm i vÄrt land", sÀger universitetets högste ansvarige Christopher Eisgruber i ett skriftligt uttalande.

Nobels fredspris 1919

Wilson, president mellan 1913 och 1921, Àr för omvÀrlden kanske mest kÀnd som initiativtagare till FN:s föregÄngare Nationernas förbund. Han tilldelades för det Nobels fredspris 1919.

Men han omhuldade Àven flera rasistiska idéer och tillÀt segregation inom flera federala myndigheter, Àven de dÀr integration införts Ärtionden tidigare.

Wilson studerade sjÀlv vid Princeton och blev Àven dess rektor. Eisgruber skriver i Washington Post att den blivande presidenten sÄg till att universitetet gick frÄn ett sömnigt lokalt lÀrosÀte till ett forskningsinstitut i vÀrldsklass, men att Wilson Àven aktivt avskrÀckte svarta frÄn att ansöka om att fÄ studera dÀr.

John Wayne nÀsta?

NÀsta namn att strykas kan bli John Wayne. FilmstjÀrnan, som dog 1979, har gett namn Ät flygplatsen i Orange County i Kalifornien, dÀr demokraterna i stadsfullmÀktige lÀmnat in ett krav pÄ att Waynes namn ska bort, skriver Hollywood Reporter.

Enligt partiföretrĂ€dare ligger Hollywoodikonens kontroversiella Ă„sikter – för vit makt, och mot rĂ€ttigheter för hbtq-personer och urinvĂ„nare – bakom kravet.

Wayne hymlade inte med sina Äsikter. Bland annat sade han i en intervju i tidskriften Playboy 1971 att "Jag tror pÄ vit makt" och "jag kÀnner ingen skuld över att svarta amerikaner för fem eller tio generationer sedan var slavar".

Fakta: Sydstatsflaggor och statyer

För mÄnga amerikaner Àr sydstatsflaggan en symbol för syds kamp mot nordstaterna och mot överstatlig inblandning. PÄ senare Är har den ocksÄ blivit en symbol för rasism och segregation.

Utöver att vara en symbol mot den framvĂ€xande medborgarrörelsen pĂ„ 1960-talet Ă€r flaggan ett sĂ€tt att minnas de som stupade i USA:s inbördeskrig som pĂ„gick mellan nord och syd 1861–1865. Krigets utbrott berodde till stor del pĂ„ frĂ„gan om slaveriet. I sydstaterna ansĂ„gs det nödvĂ€ndigt för att bevara den ekonomiskt viktiga bomullsodlingen medan nordstaterna ville avskaffa slaveriet.

I USA berĂ€knas totalt över 1 800 sydstatssymboler ha rests, bland dessa över 700 statyer eller monument över sydstaternas militĂ€ra och politiska förgrundsgestalter. Detta skedde frĂ€mst under tvĂ„ perioder, 1896–1915 efter att de sĂ„ kallade Jim Crow-lagarna om rasĂ„tskillnad införts i mĂ„nga sydstater, samt 1955–1965 i samband med medborgarrĂ€ttsrörelsen. De mest avbildade personerna Ă€r generalerna Robert E Lee och Thomas "Stonewall" Jackson samt sydstaternas president Jefferson Davis.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin, Uppsala universitet, Southern Poverty Law Center

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!