Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

KU stÀller sig bakom lagen om utlandsspioneri

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) stÀller sig bakom det kontroversiella lagförslaget om utlandsspioneri. Flera medieföretag, dÀribland SVT och SR, varnar för att det hotar demokratin och yttrandefriheten.

Kritiker varnar för att den nya lagen om utlandsspioner kan göra det brottsligt att avslöja till exempel hur vapen till Turkiet anvÀnds mot kurder.

Kritiker varnar för att den nya lagen om utlandsspioner kan göra det brottsligt att avslöja till exempel hur vapen till Turkiet anvÀnds mot kurder.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2022-11-10 10:57

Den nya lagen innebÀr att ett nytt yttrandefrihetsbrott, utlandsspioneri, införs. Uppgifter som kan innebÀra allvarligt men för Sveriges förhÄllande till en annan stat eller mellanfolklig organisation blir brottsligt att avslöja.

Det nya förslaget innebÀr en Àndring av grundlagen. Förslaget ska dÀrför antas tvÄ gÄnger av riksdagen med ett val emellan.

Riksdagen röstade ja till förslaget i vÄras i en första omröstning. Bara VÀnsterpartiet och Liberalerna röstade dÄ mot den nya lagen.

NÀr KU justerade betÀnkandet pÄ torsdagen inför den andra omröstningen i kammaren den 16 november, reserverade sig inte Liberalerna lÀngre.

L har svÀngt

– Vi Ă€r fortsatt kritiska till förslaget, men vi röstar utifrĂ„n att vi sitter i en regering i dagslĂ€get och det finns en poĂ€ng i att vara enhetliga dĂ€r, sĂ€ger Liberalernas ledamot i KU Malin Danielsson (L).

Ordförande i KU Ida Karkiainen (S) försvar beslutet att stÀlla sig bakom lagförslaget, trots kritiken. Men hon sÀger sig förstÄ att Àndringar i yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen vÀcker oro.

– Det Ă€r ju det regeringen försökt komma till skott med nĂ€r det gĂ€ller försvarlighetsuppsĂ„tet. Att verkligen vara tydlig med att journalistisk och granskande verksamhet ska vara möjlig och mĂ„ste fĂ„ finnas och ha ett skydd, sĂ€ger hon.

Hon syftar pÄ undantaget som finns i förslaget att det inte Àr brottsligt "om gÀrningen med hÀnsyn till omstÀndigheterna Àr försvarligt".

Karkiainen framhÄller att lagen inte riktar sig mot journalistisk verksamhet.

– Är det nĂ„gon som till exempel rapporterar eller vill dela med sig av hemliga uppgifter som rör Sveriges sĂ€kerhet till IS, sĂ„ Ă€r det inte straffbart i dag, dĂ€rför att det definieras inte som frĂ€mmande makt. Det var upphovet till lagstiftningen, sĂ€ger Ida Karkiainen (S).

MP nu emot

Miljöpartiet stod bakom lagförslaget nÀr man satt i regeringen, men har nu reserverat sig i utskottet.

– Vi Ă€r fortfarande för tanken att kriminalisera den hĂ€r typen av gĂ€rningar, men vi kom fram till att den förĂ€ndrade situation vi stĂ„r inför nu med Natomedlemskap och mĂ„ngdubbelt större antal relationer med andra stater och organisationer, gör att vi kĂ€nde att försvarlighetsundantaget kanske borde vara starkare, sĂ€ger MP:s ledamot Jan Riise (MP).

Kritikerna varnar för att uppgifter om till exempel övergrepp i samband med en internationell militÀr insats som Sverige deltar blir brottsligt att röja.

Det blir ocksÄ brottsligt enligt den nya lagen att lÀmna sÄdana uppgifter till medier. VisselblÄsare som röjer sÄdana uppgifter kan straffas för utlandsspioneri.

I en debattartikel i Dagens Nyheter pÄ torsdagen varnar bland andra vd:arna för SR och SVT att uppgifter om att svenska vapen sÄlda till Turkiet anvÀnts vid övergrepp mot kurder i Syrien skulle med den nya lagen kunna klassas som utlandsspioneri, eftersom ett röjande mycket vÀl kan skada Sveriges förhÄllande till Turkiet och Nato.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!