Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Billström vill lÀgga om utrikespolitiken

Även inom utrikespolitiken vĂ€ntar ett paradigmskifte, enligt den nye utrikesministern Tobias Billström (M).
–Vi kommer att lĂ€gga större tyngdpunkt och mer kraft pĂ„ Norden, Baltikum och anvĂ€nda EU mer för att formera vĂ„r politik, sĂ€ger han i en TT-intervju.

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) trivs bra i prinsessan Sofia Albertinas gamla sÀllskapsrum i Arvsfurstens palats.

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) trivs bra i prinsessan Sofia Albertinas gamla sÀllskapsrum i Arvsfurstens palats.

Foto: Christine Olsson/TT

Politik2022-10-27 05:15

Den nya utrikesministern tar, inte utan viss stolthet, emot i vad som en gÄng i tiden var prinsessan Sofia Albertinas sÀllskapsrum i Arvfurstens palats, som sedan 1906 varit utrikesdepartementets hemvist.

Inredningen av Louis Masreliez Àr densamma som nÀr Sofia Albertina umgicks i rummet med sina hovdamer pÄ 1700-talet.

Tobias Billström framhÄller sÀrskilt det brÀnnförgyllda skrivstÀllet, som Gustav III ville skÀnka till den franska drottningen Marie Antoinette.

Men hon blev av med huvudet, sÄ skrivstÀllet stÄr kvar.

Ett paradigmskifte betyder normalt byte av tankemönster till följd av ny kunskap. Exakt hur motsvarande genomgripande förÀndring kommer att ske inom utrikespolitiken ÄterstÄr att se.

Mer kraft

Tobias Billström framhÄller att flera viktiga positioner kring Nato, Ukraina och Europa ligger kvar, men han anser att den förra regeringen inte lade tillrÀcklig kraft i relationerna till de nordiska och baltiska staterna eller anvÀnde EU för att formera svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik tydligt nog.

– DĂ€r menar vi att vi under flera Ă„rs tid inte haft den utblicken i nĂ€romrĂ„det och det intresse vi behöver ha nu, med Nato och Ukraina, och inte minst med vĂ„rt medlemskap i Nato. Det gör det nödvĂ€ndigt att rekalibrera utrikesförvaltningen och lĂ€gga mer tid och kraft och resurser pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det. DĂ€r kan man tala om ett paradigmskifte, ja, sĂ€ger han.

Samtidigt som mer fokus ska lÀggas pÄ nÀromrÄdet och Europa, sÄ framhÄller Billström att Àven lÀnder som Indien behöver större fokus i svensk utrikespolitik samt att den transatlantiska lÀnken kvarstÄr.

– Vi mĂ„ste ha flera tankar i huvudet samtidigt. Den transatlantiska lĂ€nken Ă€r ocksĂ„ en prioritet för den hĂ€r regeringen och man fĂ„r inte glömma bort att den kommer ocksĂ„ innebĂ€ra en förhöjd grad av intresse för vad USA tĂ€nker och tycker om till exempel Asien, sĂ€ger Billström.

Ändrad bistĂ„ndspolitik

SĂ„ bĂ„de Norden, Baltikum, EU, USA och andra viktiga lĂ€nder. UngefĂ€r samma intryck man fick av förra regeringens utrikesdeklarationer. Även den regeringen betonade att EU Ă€r Sveriges viktigaste utrikes- och sĂ€kerhetspolitiska arena.

PĂ„ bistĂ„ndsomrĂ„det mĂ€rks dock en annorlunda betoning. Den nya regeringen vill orientera bort frĂ„n det multilaterala bistĂ„ndet – lĂ€s FN – och mer mot civilsamhĂ€llet.

– Jag vill inte föregripa bistĂ„nds- och handelsministerns analys, men jag kan sĂ€ga att det finns delar i sĂ€ttet som vi har arbetat med bistĂ„ndet som kanske inte varit sĂ„ effektivt, bĂ„de ur skattebetalarnas synvinkel och att vi behöver lĂ€nka vĂ„r bistĂ„ndspolitik till svenska intressen, sĂ€ger Billström.

– Den stĂ€ndiga frĂ„gan Ă€r hur mĂ„nga olika stĂ€llen kan vi vara pĂ„ utan att vi tunnar ut förmĂ„gan att fĂ„ ett starkt genomslag för bistĂ„ndspolitikens olika uppgifter?

– SĂ€rskilt med Ukraina stĂ€ller det sĂ€rskilda krav. Vi kommer behöva öka stödet till Ukraina och under lĂ„ng tid ligga kvar med det stödet, det kommer oundvikligen fĂ„ konsekvenser för arbetet inom bistĂ„ndsramen och hur de myndigheter som arbetar med bistĂ„ndet under regeringen lĂ€gger upp sin verksamhet, sĂ€ger Billström.

Ut med feminismen

En annan förÀndring Àr det redan uppmÀrksammade slopandet av den feministiska utrikespolitiken.

– Sverige kommer ligga kvar som en stark förkĂ€mpe för jĂ€mstĂ€lldhet, det Ă€r ett kĂ€rnvĂ€rde för Sverige, bĂ„de som samhĂ€lle och som stat i samtal med andra stater. Vi har varit kritiska mot etiketten feministisk utrikespolitik. Vi vill ha en operativ, konkret politik, inte etiketter.

Moderaterna har ocksÄ varit kritiska mot förra regeringens erkÀnnande av Palestina. Men dÀr blir det ingen förÀndring.

– Nej, det gĂ„r inte. NĂ€r en stat vĂ€l Ă€r erkĂ€nd sĂ„ Ă€r protokollet sĂ„dant att dĂ„ ligger det erkĂ€nnandet fast, det sker ingen förĂ€ndring. Men vi har precis samma Ă„sikt som tidigare att det var fel att göra det, sĂ€ger Billström.

Det blir heller inget mer engagemang i Stockholmsinitiativet, som tidigare utrikesminister Margot Wallström (S) tog initiativ till i syfte att förbÀttra FN:s konvention om förbud mot kÀrnvapen, som hon ville att Sverige skulle ratificera men som mötte motstÄnd i S-regeringen.

Tror pÄ avtal

– Nej, det Ă€r en prioriteringsfrĂ„ga, och vi menar att vi kommer förvisso ligga kvar i de tidigare positionerna om att det inte Ă€r bra med spridning av kĂ€rnvapen i vĂ€rlden, men vi kommer inte gĂ„ vidare med de hĂ€r andra planerna, sĂ€ger Tobias Billström.

Han Àr "mycket hoppfull" inför att avtalet med Turkiet kommer att gÄ i lÄs. PÄ frÄgan om den hÀr regeringen kommer att vara mer tillmötesgÄende vad gÀller Turkiets krav pÄ att utvisa vad man kallar terrorister frÄn Sverige, svarar han:

– Det som stĂ„r i avtalet ska uppfyllas men det mĂ„ste ske med rĂ€ttssĂ€kerheten som bas. DĂ€rför Ă€r det viktigt att vi har samtal och dialog om hur det hĂ€r ska tolkas.

NÀr han tilltrÀdde fick han frÄgan om Turkiet Àr en demokrati och svarade tveklöst ja. Det var inte för att underlÀtta avtalets genomförande, försÀkrar han.

– Nej, det Ă€r för att jag tycker att man ska mĂ€ta med en mĂ„ttstock som Ă€r rimlig, logisk. En stat som har en folkvald regering och som har fria val mĂ„ste betecknas som demokrati.

I The Economists demokratiindex hamnar Turkiet pÄ 103:e plats och beskrivs som en hybrid mellan demokrati och en auktoritÀr stat.

– Stater kan ha allvarliga problem och Ă€ndĂ„ vara demokratier, sĂ€ger Tobias Billström.

Fakta: Tobias Billström (M)

Ny utrikesminister.

Född 1973.

Bor i Nacka, Àr gift och har tvÄ barn.

Master of Philosophy in Historical Studies, Cambridge University 2001–2002.

Fil.mag. i historia, Lunds universitet 2002–

Gruppledare för Moderaterna 2017–2022.

Förste vice talman 2014–2017.

Migrationsminister 2006–2014.

Arbetsmarknadsminister 2010.

Kom in i riksdagen 2002.

KĂ€lla: Regeringen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!