Våld och ångest – så drabbas barn i pandemin

Samtal om ångest, familjekonflikter och våld ökade kraftigt till Bris under fjolåret. Redan utsatta barn drabbades allra värst. Bris rapport över pandemiåret 2020 är dyster läsning.

Samtal om ångest, familjekonflikter och våld till Bris ökade kraftigt under fjolåret

Samtal om ångest, familjekonflikter och våld till Bris ökade kraftigt under fjolåret

Foto: Johan Hallnäs/TT

Personligt2021-03-09 06:01

”Pappa kan vara dum mot mamma hela tiden nu. Han skriker dumma ord. Slår. Är arg på henne. Han kan ju göra det hela tiden nu när han inte är på jobbet.”

Så beskriver ett barn sin situation hemma under pandemin i Bris årsrapport för 2020.

I rapporten redovisar Bris samtalsutvecklingen under fjolåret och visar utifrån forskning och rapporter hur barns situation har påverkats under pandemin.

– Vi ser stora ökningar i samtalen från barn om ångest, nedstämdhet, familjekonflikter men även när det gäller fysiskt och psykiskt våld. Barn påverkas i hög utsträckning av pandemin och de efterföljande restriktionerna, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog till TT.

Skola på distans

Restriktionerna har lett till att barns tillgång till skyddsfaktorer har begränsats, samtidigt som riskfaktorer för utsatthet har ökat när vuxna förlorat sina jobb eller på andra sätt drabbats ekonomiskt, konstaterar Bris.

Skolan är just en sådan skyddsfaktor som många barn fick klara sig utan då de övergick till distans. Det har bland annat lett till stress över studier, känslor av kontrollförlust och minskade sociala relationer, enligt Bris.

"Skolan är ju rolig för att man får träffa sina kompisar och nu är det roliga borta och bara det stressande och jobbiga kvar", citeras ett barn i rapporten.

Psykisk ohälsa

Distansen har även bidragit till ökad psykisk ohälsa hos gymnasieelever, enligt en samlad lägesbild från svenska kommuner i oktober 2020. Därtill har samtalen till Bris om psykiska besvär, exempelvis ångest, ökat kraftigt. Jämfört med 2019 ökade samtalen om ångest med 61 procent.

I samtalen har barn framför allt berättat om tidigare psykisk ohälsa som gjort sig påmind under året. Uppgången blev tydlig redan under våren och har hållit i sig under resten av året.

Antalet samtal om familjekonflikter ökade också, med 43 procent – den största ökningen någonsin. För barn vars föräldrar har psykisk ohälsa har utsattheten blivit extra påtaglig, enligt Bris.

Även samtal om utsatthet för fysiskt och psykiskt våld i hemmet ökade kraftigt, båda kategorierna med omkring 30 procent jämfört med 2019.

Mörkertalet är stort men samtalsutvecklingen indikerar att våld mot barn kan ha ökat i Sverige under året, enligt Bris.

Utsatta drabbas värst

Sammantaget har barn som var utsatta redan före pandemin drabbats särskilt hårt av pandemins effekter:

"För de flesta barn som sökte stöd hos Bris var utsattheten de berättade om något som redan existerade i barnets vardag. Det var sällan våldet eller kränkningarna hade uppkommit för allra första gången, men pandemin och restriktionerna blev en försvårande omständighet."

Att det finns vuxna kring barn är viktigt och det blir särskilt tydligt under ett år som detta, framhåller Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.

– Barn som befinner sig i en välfungerande hemmiljö har haft väsentligt bättre förutsättningar att klara sig igenom en sådan här period på ett bra sätt. Men för barn där det finns en problematik hemma blir det svårare, säger han.

Fakta: Bris vill se beredskap för ökat stöd till barn

Utifrån rapportens slutsatser rekommenderar Bris bland annat att ...

... stat, regioner och kommuner tillsätter resurser för att ta höjd för ett ökat vård- och stödbehov som kan uppstå bland barn och unga vars mående har försämrats under året.

... kommuner i större utsträckning erbjuder förebyggande och tillgängligt föräldraskapsstöd för att ge föräldrar goda förutsättningar att kunna hantera oro och konflikter som uppstår inom familjen.

... barn i utsatta situationer ges ökade möjligheter att på egen hand söka stöd, inklusive tillgång till insatser som inte förutsätter vårdnadshavares medgivande.

... Folkhälsomyndigheten ges i uppdrag att följa upp hur de stora samhällsförändringarna under pandemin har påverkat barns psykiska hälsa.

... en utredning genomförs för att kartlägga hur pandemin och följande samhällsåtgärder har påverkat barns utsatthet, med särskilt fokus på våld.

Källa: "Första året med pandemin – Om barns mående och utsatthet"


Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Ambulans, polis och räddningstjänst: akut 112, annars 11414.

Vårdguiden: 1177 (dygnet runt).

Bris för barn upp till 18 år: 116 111, samt chatt och mejl på bris.se (varje dag kl. 9-12 och kl. 14-21).

Bris vuxentelefon om barn: 0771-50 50 50 (vardagar kl. 9-12). På arabiska: 0774-48 09 00 (tis–tors kl. 9–12)

Bris stödlinje för idrottsledare: 0774-40 00 42 (vardagar kl. 9-12)

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80 (nattetid).

Jourhavande präst: 112 (nattetid).

Giftinformationscentralen: 010-45 66 700 (dygnet runt).

Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt, även chatt).

Föräldralinjen: 020-85 20 00 (vardagar kl 10–15 samt torsdagskvällar kl 19–21).

Äldrelinjen: 20-22 22 33 (vardagar kl 8–19 och helger kl 10–16).

Fler hjälpinstanser går att hitta på mind.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!