Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Fiskare fÄr betalt för att bÀrga spöknÀt

NÀt och burar som gÄtt förlorade under fiske vÄllar lidande och död för mÄnga arter i havet. Nu ska yrkesfiskare fÄ betalt för att bÀrga "spöknÀt" och liknande. Samtidigt önskas bÀttre rapportering frÄn fritidsfisket om förlorade redskap.

Yrkesfiskare ska fÄ betalt för att ta upp "spöknÀt" och andra förlorade fiskeredskap, som annars vÄllar lidande och död för mÄnga arter i havet. Arkivbild.

Yrkesfiskare ska fÄ betalt för att ta upp "spöknÀt" och andra förlorade fiskeredskap, som annars vÄllar lidande och död för mÄnga arter i havet. Arkivbild.

Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Miljö2020-05-04 20:55

SpöknÀt, eller spökgarn, Àr nÀt som tappats under fiske. De kan ha fastnat pÄ botten, förlorats i dÄligt vÀder eller blivit överkörda. Det handlar nÀstan alltid om redskap som placerats ut, inte trÄlar och annat som dras efter fartyg.

Moderna nÀt av plastmaterial hÄller lÀnge, och fÄr fÄngster Àven nÀr ingen ser till dem. Fiskar, sÀlar, tumlare och dykande sjöfÄgel fastnar i nÀten och fÄr en lÄngsam död. SpöknÀten fiskar för alltid.

Problemet med förlorade nĂ€t Ă€r, i svenska vatten, störst i Östersjön och Öresund. PĂ„ vĂ€stkusten Ă€r det vanligare att man blir av med redskap vid exempelvis hummerfiske, som blir sĂ„ kallade spöktinor dĂ€r fĂ„ngsten svĂ€lter ihjĂ€l.

"Stort problem"

Nu fÄr yrkesfiskare söka pengar ur en pott pÄ 3,6 miljoner kronor för att ta upp förlorade fiskeredskap och annat skrÀp.

– Detta Ă€r ett stort problem. Vi har dels redskap som legat lĂ€nge pĂ„ botten, dels en konstant tillförsel av nya, sĂ€ger Charlotta Stadig, utredare pĂ„ Havs- och vattenmyndigheten.

Att fÄ betalt för att plocka upp spöknÀt Àr ett önskemÄl frÄn yrkesfiskarna. SjÀlva fisket begrÀnsas ofta av myndighetsbeslut för att skydda bestÄnden av olika arter. I Är har fiskenÀringen ocksÄ drabbats av sjunkande efterfrÄgan, nÀr mÄnga lunchrestauranger och krogar har stÀngt eller gÄr pÄ lÄgvarv under coronapandemin.

– Yrkesfisket Ă€r vĂ€ldigt hĂ„rt anstrĂ€ngt i nulĂ€get, bĂ„de av kvotbegrĂ€nsningar för att sĂ€kerstĂ€lla fisket för framtida generationer, men ocksĂ„ givet coronasituationen, sĂ€ger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

DÄ blir nÀtfisket en vÀlkommen extra inkomst.

– Nu gör man en riktad utlysning med syfte att stĂ€da frĂ„n marint skrĂ€p i Östersjön och pĂ„ andra hĂ„ll lĂ€ngs kusten, tillĂ€gger Jennie Nilsson.

Krav att rapportera

Yrkesfiskare mÄste rapportera om man mister redskap, vilket förstÄs underlÀttar "stÀdningen". Fritidsfiskare har i dag inte samma skyldighet. Men det kan komma.

– Fritidsfiskare Ă€r en grupp som vi behöver rikta insatser till. Information om fiskeredskapens skadeverkningar om de glöms kvar, att man mĂ„ste vara försiktig med var man placerar ut redskap, och att man mĂ„ste ta upp dem. Vi föreslĂ„r flera insatser som riktas till fritidsfisket, sĂ€ger Charlotta Stadig pĂ„ Havs- och vattenmyndigheten.

Tanken Àr att lansera ett verktyg dÀr fritidsfiskare enkelt kan rapportera att man förlorat redskap.

Ett sÀrskilt mÄl för insatsen som nu görs Àr att hitta gamla nÀt, som legat lÀnge i vattnet.

– Vi behöver kartlĂ€gga var det finns ansamlingar, "hot spots" brukar vi kalla dem, sĂ„ att vi draggar pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen, framhĂ„ller Charlotta Stadig.

Fakta: Spökfiske

SpöknÀt, ocksÄ kallade spökgarn, Àr fiskenÀt som förlorats och ligger kvar i vattnet utan tillsyn.

Även redskap som burar, tinor och ryssjor kan tappas bort under fiske.

Olika typer av förlorade redskap finns pÄ alla djup, frÄn strandnÀra till lÄngt nere i havet.

OsÀkerhet om hur botten ser ut gör arbetet med att bÀrga redskapen svÄrare. Krokar, undervattenskameror och Àven dykare anvÀnds i arbetet.

Omkring en fjÀrdedel av allt marint skrÀp Àr enligt uppskattningar förlorade fiskeredskap.

Insatser för att plocka upp spöknĂ€t har gjorts Ă€ven tidigare. Under 2012 plockade polska och litauiska fiskare upp 22 ton sĂ„dana nĂ€t ur Östersjön i ett projekt för VĂ€rldsnaturfonden.

Simrishamns kommun och flera andra aktörer har nyligen deltagit i ett treĂ„rsprojekt i Östersjön dĂ€r man bland annat utvecklat arbetsmetoder.

KĂ€lla: Havs- och vattenmyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!