Skolkökens kostnader för livsmedel ökar. Samtidigt hamnar var sjätte portion skolmat i soptunnan, enligt myndigheten som undersökt kommunernas matsvinn under förra året. Sammanlagt slängs 35 miljoner skolluncher, antingen genom att eleven slänger maten eller att matbespisningen gör det. Matsvinnet kostar kommunerna 360 miljoner kronor per år.
Det finns alltså pengar att spara, men Livsmedelsverket anser att skolorna inte ska laga mindre mat. Detta eftersom eleverna äter mindre än rekommenderat vid lunchen, enligt andra undersökningar.
"Det är lätt att tänka att matsvinnet beror på att det lagas för mycket mat, men det stämmer inte. Problemet är i stället att lunchen är för stressig, att det är hög ljudnivå och få vuxna i matsalen eller att eleverna inte tycker om maten", säger Karin Fritz, projektledare och matsvinnsexpert på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Åtgärder för att minska matsvinnet borde därför riktas mot att förbättra lunchmiljön i skolan, menar hon. Det kan handla om att öka trivseln i matsalen, förändra schemaläggningen och ha tillräckligt med vuxna på plats.
184 av landets 290 kommuner deltog i kartläggningen. Det är den tredje undersökningen om matsvinn som Livsmedelsverket har gjort, men det går inte att jämföra med tidigare års undersökningar, bland annat eftersom kommunerna som rapporterar in matsvinnet varierar.