Människorättsinstitut på gång för 50 miljoner

Institutet ska bevaka hur regeringen och andra aktörer i Sverige lever upp till mänskliga rättigheter. Det ska dock inte pröva enskilda klagomål om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Institutet får inga befogenheter utöver att andra myndigheter ska vara skyldiga att lämna uppgifter till institutet om de får en begäran om det.

Förslaget finns i en lagrådsremiss om inrättandet, uppger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP). Remissen är dock ännu inte offentlig.

Kostar 50 miljoner

Tanken är att institutet ska börja arbeta om elva månader, i januari 2022. Budgeten ska vara 50 miljoner kronor det första året men var i landet det ska ligga är inte klart.

– Med det här nya institutet stärker vi skyddet för de mänskliga rättigheterna, sade Lindhagen på en pressträff.

Hon framhåller att Sverige redan har starka lagar på området och ses som ett föredöme internationellt.

– Men även här i vårt land måste vi försvara de mänskliga rättigheterna.

På frågor om hur institutet ska kunna agera oberoende, och ses som ett självständigt organ, samtidigt som det är en myndighet som lyder under regeringen säger Lindhagen:

– Det finns delar i förslaget som ska säkerställa det.

Hon ger som exempel att institutets uppgifter ska slås fast i lag. Det gör det svårare för regeringen att ändra på dem, då måste först riksdagen ta ställning. Regeringen ska inte kunna sparka styrelseledamöter utan synnerliga skäl och vare sig ledamöter eller chefen för institutet ska kunna få sina förordnanden förlängda.

Armlängds avstånd

– Det är en del i att ha armlängds avstånd till regeringen, man ska inte kunna vara regeringen till lags för att få förlängt, säger Lindhagen.

Frågan om ett institut för mänskliga rättigheter har behandlats i många år. Den senaste större utredningen kom 2010 och 2019 bad regeringen Lise Bergh, jurist och även ordförande i Rädda Barnen, föreslå hur ett institut kan inrättas.

Kritiken från en rad remissinstanser var skarp. Bland annat om hur dess oberoende ska säkras och hur det ska framstå som trovärdigt samtidigt som det lyder under regeringen i flera aspekter.

Kritiken handlade också om att det finns risk för överlappning av uppgifter med andra myndigheter som redan har i uppgift att värna rättigheter.

Saknade analys

Flera klagade över att analysen inte var tillräcklig eller djupgående vad gäller behov, inriktning och uppgifter. Advokatsamfundet varnade för att institutet kommer att sakna skarpa verktyg för att få myndigheter och andra att leva upp till de mänskliga rättigheterna om brister framkommer.

Det finns inga skyldigheter för den som får ett påpekande eller kritik från institutet att åtgärda det.

– Men det kan bli obekvämt om väljer att ta beslut som skadar mänskliga rättigheter, eller väljer att inte ta steg framåt, säger Lindhagen.