– Jag tycker att det är bra att hon använder ordet massövergrepp, för då erkänner hon ju att det har skett övergrepp. Det skiljer sig från den turkiska argumentationen, säger Bring till TT.
Utrikesministern fick hård kritik för sitt uttalande i samband med årsdagen av vad historiker beskrivit som folkmord på armenier och andra minoriteter under det Osmanska rikets sönderfall under första världskriget. I stället för att använda ordet folkmord beskrev Ann Linde det som massövergrepp.
Inget hänt
Socialdemokraterna har ett kongressbeslut på att erkänna folkmordet. När de satt i opposition 2010 medverkade de till ett riksdagsbeslut som uppmanade Reinfeldtregeringen att erkänna folkmordet.
I valet 2014 lovade Socialdemokraterna även att de också skulle göra det om man kom till makten. Sen dess har inget hänt.
Folkrättsexperten Ove Bring anser att Lindes uttalande ändå skiljer sig från den dåvarande utrikesministern Carl Bildts hållning.
– Utrikesministern lägger i alla fall en skuldbörda på den dåvarande turkiska regeringen. Under Carl Bildts tid sade han att det inte är upp till politikerna att hantera det utan upp till historikerna. Men historikerna har sedan länge gjort sitt. Politikerna borde acceptera det, säger Bring.
Regeringar tvekar
Många parlament i europeiska länder har beskrivit det som ett folkmord, medan regeringarna tvekar.
– Oppositionen i många länder brukar kräva erkännande av folkmord i det förflutna, men när man sen sitter i regeringsställning och har ansvaret för utrikespolitiken och diplomatiska, hyfsat vänskapliga förbindelser, så drar man sig för att göra saker som komplicerar relationen till andra länder, säger Bring.
Statsminister Stefan Löfven säger, på en fråga från Dagens Nyheter, att frågan är mycket komplicerad.
Straffrättsliga effekter
– Det kan få konstitutionella, straffrättsliga och politiska effekter och det måste man väga in. Det är väldigt få regeringar som har tagit det beslutet, just av de skälen, säger Löfven.
Han tillägger att regeringen följer frågan och att man under den förra mandatperioden i alla fall utredde frågan. Men det är som sagt, enligt Löfven, "väldigt komplicerat."
Enligt Ove Bring skulle det inte få några straffrättsliga följder om regeringen erkände folkmordet.
– Om det skulle finnas personer som fortfarande lever och är medskyldiga till folkmordet, då skulle regeringen ha en skyldighet att verka för att straff utmäts i en internationell eller nationell rättegång.
– Men i det här fallet är ju alla som var med 1915 avlidna, så den aspekten aktualiseras inte, säger Ove Bring.
Känslig relation
Politiska effekter kan det däremot blir. Relationen till Turkiet är särskilt känslig, eftersom det inte bara handlar om Sveriges relation till landet. EU har hamnat i ett beroendeförhållande till Turkiet efter överenskommelsen 2016 om att minska antalet flyktingar som tar sig från Turkiet och vidare in i EU.
– Sverige vill väl inte stöka till det för EU vad gäller den överenskommelsen, säger Ove Bring.
USA:s president Joe Biden beskrev häromdagen händelserna som ett folkmord.