Världen på väg åt fel håll - "bedrövligt"

De har duggat tätt inför det stundande klimattoppmötet – rapporterna som berättar hur bra världens länder är på att hantera klimatkrisen. Och det är en dyster bild som målas upp, och som följts av allvarstyngda ord, riktade mot världens ledare:

”Inte i närheten av tillräckligt” var slutsatsen i FN-rapporten som handlade om ländernas klimatplaner och hur världen ligger till för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det är gradtalet som enligt forskarna krävs för att undvika de värsta konsekvenserna för jordens ekosystem och människans livsvillkor.

Vi ser nu ut att landa på 2,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell nivå. Växthusgasutsläppen kommer att öka med runt 10 procent till 2030 – i stället för att minska med 50 procent, vilket behövs för att klara 1,5 gradersmålet.

”Vi är på väg åt fel håll” sade Petteri Talas, chef för FN:s meteorologiska organisation (WMO) som stod för nästa rapport. Den visade att halterna av växthusgaser i atmosfären nådde nya toppnivåer förra året. Ökningen av metan på ett år var den största som någonsin uppmätts, och koldioxid- och lustgashalterna nådde nya höjder.

Omvandla hela samhället

”Bedrövligt otillräckliga” löd omdömet om ländernas förmågor att möta klimatkrisen när en tredje rapport, från FN:s miljöprogram Unep, damp ner. Även här inskärptes att vi är på väg att missa med 1,5-gradersmålet med runt en grad. Samtidigt konstaterades att de skärpta planer som tagits fram efter förra klimatmötet i Glasgow bara kapar utsläppen till 2030 med en ynka procent.

Det behövs en omvandling av alla delar av samhället i en omfattning vi ännu inte sett maken till, slår rapporten fast och pekar ut en rad åtgärder för att ställa om alltifrån transporter och matproduktion, till finansiella system och industrier.

Ljuset riktades särskilt mot världens största ekonomier, G20, som både måste kapa utsläppen och ta fram plånboken för att hjälpa fattigare länder att ställa om, anpassa sig för extremväder och få kompensation för skador orsakade av exempelvis torka och översvämningar.

”Rapporten berättar i vetenskapliga termer vad naturen har berättat för oss hela året genom dödliga översvämningar, stormar och rasande bränder: Vi måste sluta fylla vår atmosfär med växthusgaser, och sluta göra det snabbt”, sade Inger Andersen, verkställande direktör för Unep, och betonade att varje bråkdels grad är viktig.

Oro i världen bromsar

Sveriges chefsförhandlare för klimatfrågor, Mattias Frumerie, använder inte lika ödesmättade ord. Men han inskärper att rapporterna pekar på allvaret inför klimatmötet, COP27, i Egypten:

– Det är uppenbart att många länder har svårt att ställa om i den takt som krävs. Man har inte hittat vägar att fasa ut fossila bränslen.

Han menar att det oroliga världsläget med bland annat Ukrainakriget och energi- och livsmedelskriser bidragit till att bromsa in klimatarbetet i en tid när det behöver växlas upp rejält.

– Förhoppningsvis kan de nya rapporterna leda till beslut under mötet som håller uppe trycket i klimatarbetet.

Så var enligt honom fallet under klimatmötet i Glasgow förra året, där rapporter motsvarande dem som släppts nu bland annat ledde fram till ett slags ”arbetsprogram” som ska belysa de framsteg EU-länderna gör – och avsaknaden av framsteg.

Under Glasgow-mötet enades även länderna om att se över och skärpa sina klimatplaner till detta års möte, men hittills har bara 24 av 193 länder gjort det. Ett misslyckande, enligt FN.

Oklart hur svenska mål ska nås

Sverige ingår i en gemensam klimatplan för EU, som tillhör dem som inte kommit med förnyade löften utan de tidigare står fast: De samlade växthusgasutsläppen ska minska med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. En uppdaterad plan för EU är på gång, men troligen inte klar i tid till klimatmötet, bedömer Frumerie.

Om en vecka åker han till Egypten i egenskap av chefsförhandlare för Sverige, i en tid när den nya regeringen flaggat för en kraftig sänkning av reduktionsplikten, det vill säga kravet på att blanda i biobränsle i bensin och diesel. Energimyndigheten menar att plikten är avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål. Regeringen har ännu inte berättat hur man ska ersätta reduktionsplikten för att få ner utsläppen tillräckligt.

En fråga är hur det påverkar det Sveriges trovärdighet i klimatförhandlingarna.

– Sveriges klimatmål står fast, så i det avseendet är det ingen förändring. Min bild är också att vi har hög trovärdighet i internationella arbetet och att det finns stort intresse för svenska lösningar – inte minst sådana som svenska företag levererar, säger Mattias Frumerie.

Trots det mörka utgångsläget är han hoppfull inför mötet.

– Det blir ändå en möjlighet att ingjuta kraft i klimatarbetet.