Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Studie: NÀstan allt kol mÄste stanna i marken

Ett av de största klimathoten Àr anvÀndningen av fossila brÀnslen. För att ha en chans att begrÀnsa uppvÀrmningen till 1,5 grader mÄste nÀrmare 60 procent av den kvarvarande oljan och metangasen och nÀstan 90 procent av kolet lÀmnas kvar i marken, enligt en studie.

FörbrÀnning av fossila brÀnslen som kol och olja Àr den största kÀllan till utslÀpp av vÀxthusgaser i vÀrlden. PÄ bilden syns det omdebatterade kolkraftverket Datteln 4 i Tyskland, det enda i landet som kopplats upp till elnÀtet sedan regeringens beslut att fasa ut kolkraften.

FörbrÀnning av fossila brÀnslen som kol och olja Àr den största kÀllan till utslÀpp av vÀxthusgaser i vÀrlden. PÄ bilden syns det omdebatterade kolkraftverket Datteln 4 i Tyskland, det enda i landet som kopplats upp till elnÀtet sedan regeringens beslut att fasa ut kolkraften.

Foto: Martin Meissner/AP/TT

Klimat2021-09-08 20:02

KlimatförÀndringarna skenar och en av de frÀmsta orsakerna Àr de utslÀpp av koldioxid som sker via förbrÀnning av fossila brÀnslen som kol, olja och naturgas. De stÄr för omkring 80 procent av vÀrldens energi och Àr den största kÀllan till utslÀpp av vÀxthusgaser, som orsakar global uppvÀrmning.

För att nÄ Parisavtalets mÄl att begrÀnsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader över den förindustriella temperaturen mÄste produktionen och anvÀndningen av fossila brÀnslen minska kraftigt till förmÄn för hÄllbara alternativ.

Stanna i marken

Med hjÀlp av en modell som löper fram till Är 2100 tittar forskare vid University College London nÀrmare pÄ hur mycket av de fossila reserverna som mÄste stanna i marken om det ska finnas Ätminstone 50 procents chans att begrÀnsa uppvÀrmningen till 1,5 grader. De landar i att vid Är 2050 mÄste 58 procent av de nuvarande resurserna av olja, 59 procent av den fossila metangasen och 89 procent av kolet ha lÀmnats outnyttjade, enligt studien som har publicerats i tidskriften Nature.

De bygger vidare pĂ„ en studie frĂ„n 2015, i vilken det slogs fast att en tredjedel av de kĂ€nda oljereserverna, hĂ€lften av naturgasreserverna och 80 procent av allt brytbart kol mĂ„ste stanna i marken fram till 2050 för att ha en god chans att hĂ„lla den globala uppvĂ€rmningen under tvĂ„ grader. Sedan dess har Parisavtalet och FN:s klimatpanel IPCC bidragit till att debatten har kretsat kring 1,5 graders uppvĂ€rmning – ett mĂ„l som dock ser ut att bli allt tuffare att nĂ„ i takt med att utslĂ€ppen fortsĂ€tter.

För att ha en chans att uppfylla klimatmÄlen mÄste den globala produktionen av olja och gas minska med 3 procent varje Är fram till 2050, enligt studien. Det innebÀr att produktionen i mÄnga regioner mÄste nÄ sin topp nu eller under nÀsta decennium.

"Inte kompatibelt"

För att lyckas krÀvs enligt forskarna nationella politiska beslut i kombination med globala initiativ för att begrÀnsa produktionen och minska efterfrÄgan.

– Producenter och investerare mĂ„ste inse att fortsatta investeringar i utvinning av fossila brĂ€nslen inte Ă€r kompatibelt med klimatmĂ„len, sĂ€ger Steve Pye, en av forskarna bakom studien, pĂ„ en digital presstrĂ€ff.

– Om lĂ€nder tar kampen mot klimatförĂ€ndringarna pĂ„ allvar kommer den typen av investeringar att framstĂ„ som allt mer problematiska. Det Ă€r viktigt att lĂ€nder och allianser som inser att det Ă€r brĂ„ttom att skifta bort frĂ„n fossila brĂ€nslen leder vĂ€gen.

De siffror som lyfts fram Àr troligtvis en underskattning av vad som verkligen behöver göras, enligt forskarna. Det beror i korthet pÄ den modell och den koldioxidbudget som de har anvÀnt som underlag för sina berÀkningar.

– Framtiden för den globala produktionen av fossila brĂ€nslen ser mörk ut i vĂ„r studie och dĂ„ Ă€r siffrorna sannolikt i underkant, sĂ€ger James Price, en annan av rapportförfattarna.

– Om vi vill ha större chans att begrĂ€nsa uppvĂ€rmningen till 1,5 grader mĂ„ste Ă€nnu mer koldioxid och fossila brĂ€nslen bli kvar i marken och produktionen minska Ă€nnu snabbare.

"Finns för mycket"

Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola, tycker att studien skickar ett tydligt budskap om att det Àr brÄttom att fasa ut fossila brÀnslen om klimatmÄlen ska klaras.

– Hade de fossila brĂ€nslena varit pĂ„ vĂ€g att ta slut hade det varit det bĂ€sta som kunde hĂ€nda. Men det finns helt enkelt för mycket, framförallt kol, sĂ€ger han till TT.

– Den stora utmaningen ligger i att fĂ„ regioner rika pĂ„ kol, olja och gas att sluta ta upp reserverna. LĂ€nder som har stora inhemska reserver tenderar att fortsĂ€tta att ta upp fossila brĂ€nslen Ă€ven om de har expanderat inom förnybart.

Det finns ekonomiska och tekniska förutsÀttningar för att lyckas med omstÀllningen, enligt Filip Johnsson. Han Àr mer pessimistisk nÀr det kommer till politikernas och vÀrldssamfundets förmÄga att lösa situationen.

– Vi sitter fast i system och strukturer som mĂ„ste vĂ€ndas, vilket krĂ€ver kraftfulla beslut av politiken och industrin, sĂ€ger Johnsson.

– Det behövs styrmedel som fĂ„r till stĂ„nd drivkrafter för att inte vilja köpa fossila brĂ€nslen. Och det Ă€r oerhört brĂ„ttom. Grundproblemet Ă€r att det globala samfundet har misslyckats med att prissĂ€tta koldioxid och skadorna pĂ„ klimatet.

Fakta: Fossila brÀnslen

Kol, bensin, diesel och naturgas Àr exempel pÄ fossila brÀnslen. De Àr den största kÀllan till utslÀpp av vÀxthusgaser som bidrar till klimatförÀndring.

Fossila brÀnslen bestÄr av organiska kol- och vÀteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De Àr rester frÄn smÄ vattendjur och vÀxter som har dött och blivit liggande pÄ bottnen av hav och insjöar under miljontals Är. Genom att utsÀttas för ökande tryck och temperatur har de sakta omvandlats till kol, olja och gas.

Nybildning av fossila brÀnslen sker fortfarande, dock mycket lÄngsamt jÀmfört med den takt i vilken det moderna industrisamhÀllet förbrukar de lÄngtidslagrade fossila brÀnslena.

Vid all förbrÀnning bildas koldioxid, som bidrar till vÀxthuseffekten. KoldioxidutslÀppen skiljer sig Ät mellan olika brÀnslen. FörbrÀnning av kol ger upphov till högre utslÀpp av koldioxid per energienhet Àn förbrÀnning av olja och oljeprodukter som bensin och diesel.

KÀlla: Nationalencyklopedin, NaturvÄrdsverket


Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet slöts vid klimatmötet COP21 i Paris 2015 för att minska utslÀppen av vÀxthusgaser.

Det skulle trÀda i kraft nÀr 55 lÀnder som stÄr för minst 55 procent av vÀrldens utslÀpp hade ratificerat avtalet. Processen gick dock ovÀntat snabbt och avtalet kunde trÀda i kraft redan 4 november 2016.

Parisavtalet bygger pÄ frivilliga ÄtgÀrder för att minska utslÀppen av vÀxthusgaser i lÀnder, företag och stÀder. Ambitionen Àr att den globala temperaturökningen ska begrÀnsas till lÄngt under 2 grader och allra helst till 1,5 grader över den förindustriella temperaturen.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!