Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

DÄlig koll pÄ IPCC? SÄ funkar klimatpanelen

Den Ă€r en tungviktare i klimatsammanhang – och ger vĂ€rldens beslutsfattare den senaste kunskapen som kan bromsa den globala uppvĂ€rmningen. Men hur gĂ„r arbetet i FN:s klimatpanel IPCC egentligen till?

"Science not silence", stÄr det pÄ skylten som en demonstrant hÄller i under en demonstration som hölls i Istanbul i Turkiet i november förra Äret.

"Science not silence", stÄr det pÄ skylten som en demonstrant hÄller i under en demonstration som hölls i Istanbul i Turkiet i november förra Äret.

Foto: Emrah Gurel/AP/TT

Klimat2022-04-04 06:35

Vad Àr IPCC?

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) etablerades 1988 pĂ„ initiativ av FN:s generalförsamling. Syftet var att förse beslutsfattare med regelbundna och heltĂ€ckande vetenskapliga bedömningar av klimatförĂ€ndringar – i en tid dĂ„ det blev ett mer allmĂ€nt problem runt om i vĂ€rlden.

IPCC bedriver ingen egen forskning utan rapporterna sammanstÀller den senaste vetenskapen kring klimatförÀndringarna. Det finns tre arbetsgrupper som publicerar varsin rapport inom varje kunskapsutvÀrderingscykel. Den första belyser det naturvetenskapliga kunskapslÀget, den andra klimatförÀndringarnas effekter pÄ planet och samhÀlle och den sista möjliga lösningar pÄ problemet.

Rapporterna mÄste vara policyrelevanta men ÀndÄ neutrala och ger inga policyförslag.

Den första kunskapsutvÀrderingen frÄn IPCC publicerades 1990 och utgjorde grunden för klimatkonventionen som antogs 1992. Sedan dess har nya kunskapsutvÀrderingar gjorts vart femte till vart sjunde Är.

Hur gÄr arbetet till?

Hundratals forskare frÄn hela vÀrlden vÀljs ut för att sammanstÀlla de senaste Ärens vetenskapliga litteratur inom klimatomrÄdet. Det handlar frÀmst om forskning som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter som tillÀmpar anonym granskning av andra experter (peer review) före publicering och författarna fÄr inte tillföra nÄgot ytterligare.

Underlaget Ă€r enormt – den rapport som publiceras under mĂ„ndagen refererar till över 18 000 vetenskapliga artiklar. SammanstĂ€llningen Ă€r dĂ€rför en tidskrĂ€vande process dĂ€r utkasten granskas och kommenteras av andra experter i flera omgĂ„ngar.

I slutet av processen sammanfattas resultaten i en rapport för beslutsfattare. Den godkĂ€nns vid ett beslutsmöte dĂ€r rapportförfattare och representanter frĂ„n medlemslĂ€ndernas regeringar nagelfar innehĂ„llet för att enas om formuleringarna – mening för mening. Det kan ibland ta tid att nĂ„ konsensus.

Det första utkastet till mĂ„ndagens rapport fick över 21 700 kommentarer. Det andra utkastet till hela rapporten och det första utkastet till sammanfattningen fick över 32 500 kommentarer frĂ„n experter och regeringar.

Varför ska jag bry mig om vad klimatpanelen tycker?

De nĂ€rmaste Ă„ren Ă€r avgörande för att vĂ€rlden ska lyckas undvika de mest katastrofala effekterna av klimatförĂ€ndringarna. För det krĂ€vs stora utslĂ€ppsminskningar. Den nya IPCC-rapporten "Klimat i förĂ€ndring 2022 – Att begrĂ€nsa klimatförĂ€ndringen" belyser vetenskapliga, tekniska, miljömĂ€ssiga, ekonomiska och sociala aspekter gĂ€llande begrĂ€nsning av klimatförĂ€ndringarna och fungerar som viktigt och tungt underlag för politiker.

Kritik har dock riktats mot klimatpanelen under Ärens lopp. Det har bland annat gÀllt faktafel och att budskap har tonats ned för att kunna nÄ konsensus kring formuleringarna i rapporternas sammanfattning. Vissa menar ocksÄ att arbetet tar sÄ lÄng tid att ny relevant vetenskap inte kommer med eftersom det bara Àr forskning som har publicerats fram till ett visst datum som tas med i varje rapportcykel.

Men bland forskare ses IPCC:s rapporter allmÀnt som den mest omfattande och tillförlitliga bedömningen av klimatlÀget som finns. 2007 fick klimatpanelen ta emot Nobels fredspris.

Fakta: Den sjÀtte klimatrapporten

Inom den pÄgÄende sjÀtte kunskapsutvÀrderingen (AR6) tar FN:s klimatpanel IPCC fram specialrapporter och delrapporter som sÀtter klimatförÀndringar, konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv.

Huvudrapporten inom AR6 bestÄr av tre delrapporter samt en syntesrapport.

Den första delrapporten, "Den naturvetenskapliga grunden", publicerades i augusti förra Ă„ret. I den konstateras med ett starkare sprĂ„kbruk Ă€n tidigare att det Ă€r ”otvetydigt att mĂ€nsklig pĂ„verkan har vĂ€rmt upp atmosfĂ€r, hav och land” och att ”utbredda och snabba förĂ€ndringar har skett i atmosfĂ€ren, havet, kryosfĂ€ren och biosfĂ€ren”.

Den 28 februari publicerades den andra delrapporten, "Effekter, anpassning och sĂ„rbarhet". I den konstaterades det att vĂ€rlden gör för lite för att anpassa sig till de snabba klimatförĂ€ndringarna. Över tre miljarder mĂ€nniskor Ă€r mycket sĂ„rbara för klimatförĂ€ndringarna. Ingen gĂ„r sĂ€ker, men det Ă€r de mĂ€nniskor och ekosystem som Ă€r mest utsatta och som kan anpassa sig minst som drabbas hĂ„rdast.

Den tredje delrapporten "Klimat i förĂ€ndring 2022 – Att begrĂ€nsa klimatförĂ€ndringen" publiceras den 4 april och utvĂ€rderar kunskapslĂ€get avseende vetenskapliga, tekniska, miljömĂ€ssiga, ekonomiska och sociala aspekter gĂ€llande begrĂ€nsning av klimatförĂ€ndringen.

Den avslutande och sammanfattande rapporten inom den sjÀtte kunskapsutvÀrderingen, syntesrapporten, kommer hösten 2022.

KĂ€lla: SMHI, Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!