Snön ger vika nĂ€r Tor Tuorda kliver fram genom skoterspĂ„ret. Under fötterna â djupt ner i marken â finns den jĂ€rnmalm som har gjort platsen till epicentrum för Sveriges lĂ€ngsta gruvkonflikt. I trĂ€den hĂ€nger rester av ett plakat med slagord i samiska fĂ€rger som skvallrar om de mĂ„nga protester som har hĂ„llits hĂ€r genom Ă„ren.
För nĂ„gra veckor sedan brann elden i skogen dĂ„ Greta Thunberg rest till Kallak â GĂĄllok pĂ„ samiska â för att med andra aktivister och samer visa sitt missnöje över gruvplanerna utanför Jokkmokk. Det blev rubriker sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt.
ââDet som hĂ€nder i Ukraina Ă€r hemskt. Men hĂ€r förs ocksĂ„ ett krig, mot Moder Jord. Gruvan innebĂ€r risker för Ă€lven, skogen, renskötseln, jakten och fisket, sĂ€ger Tuorda.
Snart besked
Aktivisten och samen Àr sedan 2006 engagerad i kampen mot prospekteringsbolaget Beowulf Minings planer pÄ en dagbrottsgruva i omrÄdet. FrÄgan splittrar Jokkmokk, dÀr hopp om skatteintÀkter och glesbygdsjobb stÀlls mot miljöoro, renskötsel och samers rÀttigheter.
Efter en utdragen process har regeringen lovat ett besked om huruvida Beowulf beviljas bearbetningskoncession, alltsÄ rÀtt att fortsÀtta undersöka om en gruva skulle vara ekonomiskt och miljömÀssigt hÄllbar. Att nÀringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) sÀger sig "Àlska gruvor" oroar motstÄndarna.
ââBlir det ja kommer det att ta hus i helvete och regeringen fĂ„r skĂ€mmas. Alla skulle inse hyckleriet och se Sveriges rĂ€tta ansikte, sĂ€ger Tuorda.
Tuorda Àr sjÀlv inte medlem i nÄgon av de direkt berörda samebyarna, som i egenskap av sakÀgare har möjlighet att formellt yttra sig i tillstÄndsprocessen. Men eftersom KallakÀrendet har hamnat hos regeringen fÄr beslutet ocksÄ stort symbolvÀrde och riktar strÄlkastaren mot hur staten hanterar samebyarnas rÀttigheter att bruka marken.
Delas i tvÄ
Beowulf hÀvdar att det Àr möjligt för gruvan och rennÀringen att samexistera och att renarna kan ledas förbi dagbrottet. Styrelseordförande Sven-Otto Littorin har ocksÄ poÀngterat att det inte finns nÄgra exempel i Sverige pÄ att en gruva har gjort att en sameby inte kan fortsÀtta med sin rennÀring.
Men JÄhkÄgasska sameby pekar i sin tur pÄ en rad negativa konsekvenser. Dagbrottet skulle dela samebyns omrÄde i tvÄ, skÀra av renleder och pÄverka betesmöjligheterna.
ââDĂ„ mĂ„ste vi lĂ€gga om vĂ„r renskötsel helt. Staten mĂ„ste bestĂ€mma sig för om vi ska ha en livskraftig renskötsel i Sverige och i sĂ„ fall ge förutsĂ€ttningar för det, sĂ€ger Jan Erik LĂ€nta, ordförande i JĂ„hkĂ„gasska sameby.
Mikael Kuhmunen, ordförande i Sirges sameby som ocksÄ berörs av planerna, menar att ingen kan veta exakt vad dagbrottet skulle innebÀra. Men han Àr orolig för att det ska hindra renarnas fria strövande pÄ ett sÀtt som skulle betyda stora förÀndringar för den renskötsel som Àr hans liv.
ââMen det spelar ingen roll vad svaret blir. Vi Ă€r Ă€ndĂ„ de stora förlorarna, sĂ€ger han.
ââBlir det nej kommer folk att anklaga oss och rennĂ€ringen för att pĂ„skynda utflyttningen frĂ„n kommunen. Blir det ja kommer vi att vara i vĂ€gen för exploateringen, vara chanslösa och behöva flytta pĂ„ oss, oavsett alla fina ord om hĂ€nsyn.
Sverige kritiseras
Samebyar har renskötselrÀtt som Àr en sÀrskild rÀtt till mark, en bruksrÀtt, som har uppstÄtt genom urminnes hÀvd. Sverige har ocksÄ ratificerat bindande konventioner frÄn FN och EuroparÄdet som erkÀnner landrÀttigheter för urfolk.
Men FN har kritiserat Sverige för att inte skydda samers rÀtt till inflytande och medbestÀmmanderÀtt över sina traditionella marker. Hittills har till exempel inget gruvprojekt i Sverige stoppats pÄ grund av pÄverkan pÄ renskötseln eller intrÄng i samiska rÀttigheter, enligt en studie som publicerades för ett par Är sedan.
ââGenerellt finns ett glapp mellan de utfĂ€stelser som staten har gjort pĂ„ internationell nivĂ„ och de möjligheter som samerna har att hĂ€vda sina rĂ€ttigheter i tillstĂ„ndsprocesser, sĂ€ger Karin Beland Lindahl, bitrĂ€dande professor i statsvetenskap vid LuleĂ„ tekniska universitet.
ââKallak Ă€r inte den enda gruvrelaterade konflikten i Sverige de senaste Ă„ren och inte heller den enda konflikt dĂ€r frĂ„gan om samiska rĂ€ttigheter, renskötsel och samisk kultur spelar stor roll. Men hĂ€r stĂ€lls den pĂ„ sin spets.
Glappet gör att frÄgor om samiska rÀttigheter sÀllan kommer in i tillstÄndsprocesserna, enligt Beland Lindahl.
ââNĂ€r ett intresse rent konkret ska vĂ€gas mot ett annat kommer det i slutĂ€ndan ofta att handla om ekonomiska intressen, sĂ€ger hon.
ââDĂ„ Ă€r det svĂ„rt för samebyarna att hĂ€vda de intressen som stĂ„r pĂ„ spel för renskötsel och den samiska kulturen i förhĂ„llande till x antal jobb och kronor som en gruva kan ge till statskassan och en kommunal ekonomi.
"VÀrlden ser pÄ"
Regeringen har beslutat att inrÀtta en sanningskommission som ska kartlÀgga statens historiska övergrepp mot samerna. Men historia skrivs varje dag, framhÄller Henrik Blind som Àr same, renÀgare och gruppledare för Miljöpartiet i Jokkmokk.
ââOm staten pĂ„ riktigt vill göra upp med det historiska arvet sĂ„ gĂ€ller det ju Ă€ven de beslut som man Ă€r i fĂ€rd med att fatta, sĂ€ger han.
ââBeslutet kommer att pröva Sverige och visa om man lever upp till de fina ord man sĂ€ger sig stĂ„ för. VĂ€rlden ser pĂ„. Sverige kommer att fĂ„ svĂ„rt att peka pĂ„ andra lĂ€nder och krĂ€va att de ska stĂ„ upp för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter om man inte gör det sjĂ€lv.