Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Sameby om gruvstrid: Vi Àr de stora förlorarna

Konflikten i Kallak utanför Jokkmokk handlar om mer Àn bara en gruva. Den riktar ocksÄ strÄlkastarljuset mot regeringens syn pÄ samers rÀttigheter.
–Vi Ă€r de stora förlorarna, sĂ€ger Mikael Kuhmunen, ordförande i Sirges sameby.

Samebyarna Àr oroade över hur en gruva skulle pÄverka renskötseln.

Samebyarna Àr oroade över hur en gruva skulle pÄverka renskötseln.

Foto: Paul Wennerholm/TT

Kallak2022-03-12 07:37

Snön ger vika nĂ€r Tor Tuorda kliver fram genom skoterspĂ„ret. Under fötterna – djupt ner i marken – finns den jĂ€rnmalm som har gjort platsen till epicentrum för Sveriges lĂ€ngsta gruvkonflikt. I trĂ€den hĂ€nger rester av ett plakat med slagord i samiska fĂ€rger som skvallrar om de mĂ„nga protester som har hĂ„llits hĂ€r genom Ă„ren.

För nĂ„gra veckor sedan brann elden i skogen dĂ„ Greta Thunberg rest till Kallak – GĂĄllok pĂ„ samiska – för att med andra aktivister och samer visa sitt missnöje över gruvplanerna utanför Jokkmokk. Det blev rubriker sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt.

– Det som hĂ€nder i Ukraina Ă€r hemskt. Men hĂ€r förs ocksĂ„ ett krig, mot Moder Jord. Gruvan innebĂ€r risker för Ă€lven, skogen, renskötseln, jakten och fisket, sĂ€ger Tuorda.

Snart besked

Aktivisten och samen Àr sedan 2006 engagerad i kampen mot prospekteringsbolaget Beowulf Minings planer pÄ en dagbrottsgruva i omrÄdet. FrÄgan splittrar Jokkmokk, dÀr hopp om skatteintÀkter och glesbygdsjobb stÀlls mot miljöoro, renskötsel och samers rÀttigheter.

Efter en utdragen process har regeringen lovat ett besked om huruvida Beowulf beviljas bearbetningskoncession, alltsÄ rÀtt att fortsÀtta undersöka om en gruva skulle vara ekonomiskt och miljömÀssigt hÄllbar. Att nÀringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) sÀger sig "Àlska gruvor" oroar motstÄndarna.

– Blir det ja kommer det att ta hus i helvete och regeringen fĂ„r skĂ€mmas. Alla skulle inse hyckleriet och se Sveriges rĂ€tta ansikte, sĂ€ger Tuorda.

Tuorda Àr sjÀlv inte medlem i nÄgon av de direkt berörda samebyarna, som i egenskap av sakÀgare har möjlighet att formellt yttra sig i tillstÄndsprocessen. Men eftersom KallakÀrendet har hamnat hos regeringen fÄr beslutet ocksÄ stort symbolvÀrde och riktar strÄlkastaren mot hur staten hanterar samebyarnas rÀttigheter att bruka marken.

Delas i tvÄ

Beowulf hÀvdar att det Àr möjligt för gruvan och rennÀringen att samexistera och att renarna kan ledas förbi dagbrottet. Styrelseordförande Sven-Otto Littorin har ocksÄ poÀngterat att det inte finns nÄgra exempel i Sverige pÄ att en gruva har gjort att en sameby inte kan fortsÀtta med sin rennÀring.

Men JÄhkÄgasska sameby pekar i sin tur pÄ en rad negativa konsekvenser. Dagbrottet skulle dela samebyns omrÄde i tvÄ, skÀra av renleder och pÄverka betesmöjligheterna.

– DĂ„ mĂ„ste vi lĂ€gga om vĂ„r renskötsel helt. Staten mĂ„ste bestĂ€mma sig för om vi ska ha en livskraftig renskötsel i Sverige och i sĂ„ fall ge förutsĂ€ttningar för det, sĂ€ger Jan Erik LĂ€nta, ordförande i JĂ„hkĂ„gasska sameby.

Mikael Kuhmunen, ordförande i Sirges sameby som ocksÄ berörs av planerna, menar att ingen kan veta exakt vad dagbrottet skulle innebÀra. Men han Àr orolig för att det ska hindra renarnas fria strövande pÄ ett sÀtt som skulle betyda stora förÀndringar för den renskötsel som Àr hans liv.

– Men det spelar ingen roll vad svaret blir. Vi Ă€r Ă€ndĂ„ de stora förlorarna, sĂ€ger han.

– Blir det nej kommer folk att anklaga oss och rennĂ€ringen för att pĂ„skynda utflyttningen frĂ„n kommunen. Blir det ja kommer vi att vara i vĂ€gen för exploateringen, vara chanslösa och behöva flytta pĂ„ oss, oavsett alla fina ord om hĂ€nsyn.

Sverige kritiseras

Samebyar har renskötselrÀtt som Àr en sÀrskild rÀtt till mark, en bruksrÀtt, som har uppstÄtt genom urminnes hÀvd. Sverige har ocksÄ ratificerat bindande konventioner frÄn FN och EuroparÄdet som erkÀnner landrÀttigheter för urfolk.

Men FN har kritiserat Sverige för att inte skydda samers rÀtt till inflytande och medbestÀmmanderÀtt över sina traditionella marker. Hittills har till exempel inget gruvprojekt i Sverige stoppats pÄ grund av pÄverkan pÄ renskötseln eller intrÄng i samiska rÀttigheter, enligt en studie som publicerades för ett par Är sedan.

– Generellt finns ett glapp mellan de utfĂ€stelser som staten har gjort pĂ„ internationell nivĂ„ och de möjligheter som samerna har att hĂ€vda sina rĂ€ttigheter i tillstĂ„ndsprocesser, sĂ€ger Karin Beland Lindahl, bitrĂ€dande professor i statsvetenskap vid LuleĂ„ tekniska universitet.

– Kallak Ă€r inte den enda gruvrelaterade konflikten i Sverige de senaste Ă„ren och inte heller den enda konflikt dĂ€r frĂ„gan om samiska rĂ€ttigheter, renskötsel och samisk kultur spelar stor roll. Men hĂ€r stĂ€lls den pĂ„ sin spets.

Glappet gör att frÄgor om samiska rÀttigheter sÀllan kommer in i tillstÄndsprocesserna, enligt Beland Lindahl.

– NĂ€r ett intresse rent konkret ska vĂ€gas mot ett annat kommer det i slutĂ€ndan ofta att handla om ekonomiska intressen, sĂ€ger hon.

– DĂ„ Ă€r det svĂ„rt för samebyarna att hĂ€vda de intressen som stĂ„r pĂ„ spel för renskötsel och den samiska kulturen i förhĂ„llande till x antal jobb och kronor som en gruva kan ge till statskassan och en kommunal ekonomi.

"VÀrlden ser pÄ"

Regeringen har beslutat att inrÀtta en sanningskommission som ska kartlÀgga statens historiska övergrepp mot samerna. Men historia skrivs varje dag, framhÄller Henrik Blind som Àr same, renÀgare och gruppledare för Miljöpartiet i Jokkmokk.

– Om staten pĂ„ riktigt vill göra upp med det historiska arvet sĂ„ gĂ€ller det ju Ă€ven de beslut som man Ă€r i fĂ€rd med att fatta, sĂ€ger han.

– Beslutet kommer att pröva Sverige och visa om man lever upp till de fina ord man sĂ€ger sig stĂ„ för. VĂ€rlden ser pĂ„. Sverige kommer att fĂ„ svĂ„rt att peka pĂ„ andra lĂ€nder och krĂ€va att de ska stĂ„ upp för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter om man inte gör det sjĂ€lv.

Fakta: LÄng process

Den stora jÀrnfyndigheten utanför Jokkmokk upptÀcktes pÄ 1940-talet.

2006 fick ett svenskt dotterbolag till Beowulf Mining undersökningstillstÄnd. Företaget började provborra 2010 och i samband med provbrytning 2013 utbröt omfattande protester.

Samma Är skickade Beowulf in en ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten. Myndigheten ville sÀga ja men frÄgan hamnade efter mÄnga turer hos regeringen 2017, efter det att lÀnsstyrelsen i Norrbotten sagt nej.

NĂ„got beslut har regeringen inte levererat – trots att det har gĂ„tt över fyra Ă„r. 2020 kritiserade konstitutionsutskottet regeringen för att Ă€rendet behandlats sĂ„ lĂ„ngsamt.

Grönt ljus frÄn regeringen för bearbetningskoncession Àr inte samma sak som att gruvan kommer att bli verklighet. Men det ger Beowulf möjlighet att gÄ vidare och undersöka om det Àr ekonomiskt och miljömÀssigt möjligt att öppna den.

Den slutliga tillstĂ„ndsprövningen görs av mark- och miljödomstolen – sannolikt om flera Ă„r.


Fakta: Samer i Sverige

1977 uttalade Sveriges riksdag att samerna Àr ett urfolk i Sverige.

Samerna Àr sedan 2011 erkÀnda som ett folk i Sveriges grundlag. I egenskap av urfolk har samerna dessutom ett folkrÀttsligt skydd.

Sverige har kritiserats för att inte ha skrivit under ILO 169, en bindande FN-konvention för urfolk. En ratificering skulle innebÀra stÀrkta rÀttigheter för samerna till land, vatten och naturtillgÄngar i ett omrÄde som tÀcker nÀra halva Sveriges yta.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!