Hon påpekar att pandemin inte drabbade befolkningen jämlikt. Risken för allvarlig covid-19 var till exempel större i tätbefolkade områden med hög andel fattiga och utrikesfödda:
"Vi behöver nu tillsammans kraftsamla för att nå det som är målet med den svenska folkhälsopolitiken: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation."
Enligt Karin Tegmark Wisell behövs. . .
. . .en modern smittskyddslagstiftning
. . .ett i regionen centralt placerat smittskydd med kapacitet att snabbt skala upp
. . .bättre tillgänglighet till hälsodata för att styra åtgärder rätt
. . .bättre beredskapslager och stärkt medicinsk kompetens
. . .satsningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen
"Om ojämlikheten i hälsa består riskerar kostnaderna för individ och samhälle att bli mycket höga även vid nästa kris", varnar FHM-chefen.
Enligt henne klarade sig Sverige sig bättre än de flesta andra länder vad gäller pandemins konsekvenser för folkhälsan i stort. Att hålla grundskolorna öppna var gynnsamt för barns hälsa och ökade inte smittspridningen i samhället, visar en analys av data från de nordiska länderna som presenteras inom kort, skriver hon.