En grupp forskare vid Stockholms universitet har undersökt kopplingen mellan att uppleva psykiska problem redan i högstadiet och hur det påverkar fortsatta möjligheter till studier och arbete.
Bakgrunden är att ett antal unga vuxna hamnar i en situation som kan uppfattas som att de är utestängda från samhället. De har svårt att fullfölja sina studier och hamnar därför i arbetslöshet.
Psykiska problem
"Vi ser att självrapporterade psykiska problem vid 14–15 års ålder är kopplat till att sju år senare, i ung vuxen ålder, ha en större risk för utanförskap från samhället", säger Stephanie Plenty, institutet för social forskning, i ett pressmeddelande.
Forskarna konstaterar att det bland tonåringar som tidigare uppgett att de har psykiska problem är vanligare med lägre betyg och oavslutade gymnasiestudier. Och de sämre skolresultaten är i sin tur starkt förknippade med en större risk att hamna i arbetslöshet och utanförskap som ung vuxen.
Studien visar samtidigt att vägarna till denna form av utanförskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Känslomässiga problem, som att känna sig orolig eller deprimerad, spelar större roll för flickor. Medan beteendeproblem, som snatteri eller skolkning, är förknippade med en högre risk för pojkar.
"Att stödja elever i deras akademiska prestationer redan i gymnasiet är en viktig prioritet för att mildra de långvariga konsekvenserna av att växa upp med psykiska problem", säger Stephanie Plenty.
Långvariga effekter
Sammantaget visar studien att psykiska problem under tonåren kan få långvariga effekter, vad gäller både utbildning och arbete. Samtidigt som det är viktigt att notera att utanförskapet inte bara kan förklaras av bristande skolresultat.
Resultatet av studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Social Science & Medicine – Population Health.