Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Vaccinexpert: Bara vaccin kan stoppa pandemin

Är covidvaccinen slarvigt framtagna? Behöver den som varit sjuk verkligen vaccinera sig? Vilket vaccin Ă€r bĂ€st? Funderingarna Ă€r mĂ„nga nu nĂ€r vaccineringen satt i gĂ„ng. HĂ€r Ă€r svaren pĂ„ de vanligaste frĂ„gorna.

Gun-Britt Johnsson i Mjölby blev först ut i landet att fÄ vaccinet i slutat av december.

Gun-Britt Johnsson i Mjölby blev först ut i landet att fÄ vaccinet i slutat av december.

Foto: Stefan JerrevÄng/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-01-24 19:50

* NÀr fÄr jag ta vaccinet?

Det beror pĂ„ vem du Ă€r. Ålder, riskfaktorer och vad du arbetar med avgör nĂ€r du erbjuds att ta vaccinet.

I första fasen ges vaccinet till dem som bor pÄ sÀrskilda boenden för Àldre eller som har hemtjÀnst, samt till personal som arbetar nÀra, eller vuxna som lever tillsammans med personer i denna riskgrupp.

Fas 2 inleds preliminÀrt i februari. DÀr kommer övriga över 70, vuxna som fÄr insatser via LSS samt personal inom vÄrd och omsorg som arbetar nÀra patienter och omsorgstagare erbjudas vaccinet.

I fas 3 kommer vaccinet erbjudas till övriga personer som Ă€r 18–69 Ă„r och tillhör en riskgrupp. I fas 4 kan vaccinet erbjudas till övriga vuxna som inte tillhör en riskgrupp. NĂ€r dessa faser kommer att inledas Ă€r Ă€nnu oklart, men Sveriges vaccinsamordnare Rickard Bergström har tidigare sagt att hela Sveriges befolkning ska ha erbjudits vaccin fram till midsommar.

* Behöver den som redan haft covid-19 och har antikroppar vaccinera sig?

FolkhÀlsomyndigheten rekommenderar alla som har haft covid-19, Àven dem med antikroppar, att ta vaccinet. SÄ fort man tillfrisknat helt frÄn sjukdomen kan man vaccineras.

– Ett skĂ€l Ă€r att vi vet inte hur lĂ€nge skyddet sitter kvar, sĂ€ger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.

* Varför fÄr inte barn ta vaccinet?

De vaccin som godkÀnts Àr inte fullt utprövade pÄ barn vilket gör att vaccination av barn inte erbjuds i nulÀget.

– Man börjar sĂ€llan en vaccination pĂ„ barn, innan man har mer data. Det andra skĂ€let Ă€r att vi inte har sett att viruset gör barnen sĂ„ sjuka, de blir i de flesta fall knappt sjuka alls eller vĂ€ldigt milt sjuka, sĂ€ger Ali Mirazimi.

Om ett barn riskerar att bli allvarligt sjuk av covid-19 kan barnets lÀkare göra en individuell bedömning, skriver FolkhÀlsomyndigheten.

* Om man inte vill ta vaccinet, kan man tacka nej dÄ?

Ja. Alla vaccinationer Àr frivilliga i Sverige.

* Kan en arbetsgivare krÀva att man vaccinerar sig?

Om man jobbar inom det offentliga sĂ„ Ă€r svaret nej, en arbetsgivare kan inte tvinga en arbetstagare att ta vaccinet. I den svenska grundlagen stĂ„r att ”varje medborgare Ă€r gentemot det allmĂ€nna skyddad mot pĂ„tvingat kroppsligt ingrepp” , och dit hör vaccineringar.

DÀremot kan arbetsgivare under vissa förutsÀttningar behöva göra förÀndringar i verksamheten för att förhindra att smitta sprids, skriver SKR.

I den privata sektorn Àr det dÀremot inte grundlagsskyddat att förhindra kroppsliga ingrepp. DÀr Àr det i stÀllet god sed pÄ arbetsmarknaden som gÀller, enligt Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrÀtt vid Stockholms universitet.

– DĂ„ Ă€r det behoven för arbetsgivaren som stĂ€lls i relation till ingreppet. I det hĂ€r fallet Ă€r det alltsĂ„ ett vĂ€ldigt stort ingrepp, har hon tidigare sagt till TT.

DÀremot skulle arbetsgivare kunna tÀnkas krÀva vaccinering inför anstÀllning.

* FÄr jag vÀlja sjÀlv vilken sorts vaccin jag vill ta?

Nej, det finns ingen möjlighet att vÀlja, eftersom tillgÄngen till vaccinerna Àr begrÀnsad.

* Om man fÄtt sina tvÄ doser, kan man börja leva som vanligt dÄ?

– Du kommer inte att bli sjuk, med stor sannolikhet. Men att kunna leva som vanligt – vi fĂ„r se hur spridningen i samhĂ€llet utvecklar sig. Jag tror vi kommer att fĂ„ leva med restriktioner och rekommendationer ett tag till, tills man ser att det har en pĂ„verkan i samhĂ€llet, sĂ€ger Ali Mirazimi.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har sagt till TT att FolkhÀlsomyndigheten ska komma med riktlinjer, men att det först behövs mer data om hur skyddad man Àr av vaccinet.

* NĂ€r kan man se en effekt?

– Man kan tĂ€nka sig att största delen av samhĂ€llet ska vaccineras, sĂ„ det kan ta ett tag. Förhoppningsvis efter sommaren, under hösten, gĂ„r vi Ă„t det hĂ„llet, sĂ€ger Ali Mirazami.

* Kan man bli sjuk i covid-19 fast man har vaccinerat sig?

Den som tar vaccinet skapar ett skydd mot allvarlig sjukdom, men det Àr inte sÀkert att alla har ett heltÀckande skydd. Men risken Àr alltsÄ mindre att du blir allvarligt sjuk.

– Det Pfizer och Modernas vaccin visat Ă€r att det ger ett 95-procentigt skydd. Det betyder att i stort sett alla kan vara skyddade, sĂ„ att de inte blir sjuka. Men man kan kanske fortfarande bli infekterad, och du kanske till och med sprider viruset, sĂ€ger Ali Mirazimi.

* Kan man sprida smittan nÀr man Àr vaccinerad?

Det Àr i nulÀget oklart. De studier som gjorts pÄ vaccinen visar hur de i olika grad skyddar mot sjukdom men man vet Ànnu inte om vaccinet ocksÄ förhindrar att en person kan föra smittan vidare.

– Det som vi vet Ă€r att Ă€ven om vi kanske sprider viruset sprids det inte pĂ„ samma sĂ€tt, för du har inte lika mycket virus i kroppen och du kommer inte att utsöndra virus lika lĂ€nge, sĂ€ger Ali Mirazimi.

* HjÀlper de vaccin vi nu har tillgÄng till mot de muterade varianterna som dyker upp?

– PĂ„ den engelska virusvarianten finns data som indikerar att vaccinet kommer att fungera. De andra har vi inte sett nĂ„gra data om Ă€n. Det finns en viss möjlighet att de pĂ„verkar skyddet, att det blir lite mindre. Men vi Ă€r inte dĂ€r Ă€n, det mĂ„ste testas lite mer grundligt, sĂ€ger Ali Mirazimi.

* Hur gÄr arbetet med vaccinpass?

Flera turistlÀnder inom EU hoppas pÄ att ett slags vaccinpass eller vaccinintyg ska kunna införas för att fÄ fart pÄ resandet igen, och diskussioner kring detta pÄgÄr. Bland annat var frÄgan uppe pÄ torsdagens webbtoppmöte mellan EU-lÀndernas ledare.

Men Àn sÄ lÀnge Àr alltsÄ inget klart.

* I nulÀget Àr tvÄ vaccin godkÀnda i Sverige och EU, ett frÄn Moderna och ett frÄn Pfizer/Biontech. Vad skiljer dessa vaccin Ät?

De bÄda vaccinen Àr baserade pÄ samma teknik, och Àr snarlika. Den frÀmsta skillnaden Àr att Modernas vaccin klarar varmare temperaturer. Modernas klarar förvaring i minus 20 grader, medan Pfizer/Biontechs vaccin krÀver minus 70.

En tredje vaccinkandidat kommer frÄn Astra Zeneca, men den Àr inte godkÀnd av EU Ànnu. Det Àr det första vaccinet som kan förvaras i vanlig kylskÄpstemperatur.

* Är nĂ„got vaccin effektivare Ă€n det andra?

– Modernas och Pfizers vaccin pekar Ă„t samma hĂ„ll, det finns ingen data som sĂ€ger att det ena Ă€r bĂ€ttre Ă€n det andra. De Ă€r extremt bra bĂ„da tvĂ„, sĂ€ger Ali Mirazim.

Astra Zenecas vaccin ser ut att ha en nÄgot lÀgre effekt, den har berÀknats till i genomsnitt 70 procent.

* Hur lÄng tid tar det innan skyddet mot covid-19 byggs upp?

De vaccin som nu anvÀnds i Sverige behöver ges i tvÄ doser, med tre eller fyra veckor emellan.

– Man börjar skapa ett visst skydd vid första dosen, som kanske Ă€r mĂ€tbart efter nĂ„gra veckor. NĂ„gon vecka efter andra dosen har data visat att man fĂ„tt ett fullstĂ€ndigt skydd, sĂ€ger Ali Mirazimi.

* Vilka biverkningar har vaccinet gett hittills?

Den 22 januari hade totalt 238 personer rapporterats fÄtt misstÀnkta biverkningar efter vaccinering. Detta enligt LÀkemedelsverket, som Àr den myndighet som sammanstÀller alla biverkningsrapporter frÄn sjukvÄrd och privatpersoner.

Majoriteten av rapporterna, 158 stycken, rÀknas som milda biverkningar. DÄ handlar det exempelvis om lokala symtom vid injektionsstÀllet, nÄgot som ocksÄ Àr vanligt vid andra vaccin. 80 fall rÀknas som allvarliga biverkningar, en del av dem kÀnda biverkningar som allergisk reaktion och akut ansiktsförlamning. En del misstÀnkta biverkningar klassas som okÀnda, vilket betyder att det saknas bevisat samband mellan symptom och vaccin.

– Det som rapporteras hade vi förvĂ€ntat oss, att det blir de vanliga biverkningarna som företagen sjĂ€lva rapporterat i sina kliniska tester. Sedan finns det nĂ„gra ofarliga men okĂ€nda, det Ă€r sĂ„dana som företaget inte hade sett, men som inte Ă€r farliga, sĂ€ger Ali Mirazimi.

22 personer har avlidit efter vaccinationstillfÀllet.

– Vad vi vet Ă€r att de Ă€r gamla och kan ha en massa bakomliggande sjukdomar, sĂ„ de Ă€r vĂ€ldigt sköra. Och vi vet inte om de gĂ„tt bort pĂ„ grund av vaccinet, eller om de hade avlidit Ă€ndĂ„. Men LĂ€kemedelsverket utreder och ser de plötsligt en korrelation mellan vaccinet och de svĂ„ra biverkningarna, som dödsfall, kommer myndigheterna att Ă€ndra sina rekommendationer, sĂ€ger Ali Mirazimi.

– Men Ă€n sĂ„ lĂ€nge pekar inget Ă„t det hĂ„llet, poĂ€ngterar han.

* En del tÀnker att de ska avvakta med att ta vaccinet, och se hur det gÄr med biverkningarna innan de bestÀmmer sig. Vad tÀnker du om den strategin?

– Det Ă€r ingen bra strategi. Man ska tĂ€nka pĂ„ att i vĂ€rlden har flera miljoner vaccinerats och Ă€n sĂ„ lĂ€nge har vi inte fĂ„tt nĂ„gra stora varningar, sĂ„ pĂ„ det sĂ€ttet kĂ€nns vaccinet vĂ€ldigt tryggt. Sedan kan man alltid tala om biverkningar som eventuellt dyker upp efter nĂ„gra Ă„r. Det vet vi inte, för vi Ă€r inte dĂ€r. Men sannolikheten för det Ă€r vĂ€ldigt lĂ„g, för de flesta biverkningar brukar dyka upp vid vaccinationstillfĂ€llet, sĂ€ger Ali Mirazimi.

– Det Ă€r upp till var och en att vĂ€lja, men utan vaccinet kommer vi inte att komma ut ur pandemin. Jag tror vaccinet Ă€r svaret, fortsĂ€tter han.

* Det hÀr vaccinet gick bÄde snabbt att ta fram och snabbt att godkÀnna. Betyder det att det gjordes undantag i processen?

– Jag skulle sĂ€ga nej. Att vaccinet kom sĂ„ vĂ€ldigt fort handlar för det första om att vi visste exakt vilken del av viruset vi skulle anvĂ€nda för att göra vaccinet, nĂ„got som baseras pĂ„ mĂ„nga Ă„rs forskning. Det andra skĂ€let Ă€r att en massa företag faktiskt tog tag i detta, det brukar normalt inte heller hĂ€nda. I och med att det Ă€r en pandemi av den hĂ€r kalibern sĂ„ öppnade dessutom i stort sett alla regeringar och bidragsgivare sina kassor, sĂ„ resurser var det inte brist pĂ„.

– Företagen bakom vaccinen har gjort precis lika stora fas-studier som normalt krĂ€vs för att fĂ„ ett vaccin godkĂ€nt, sĂ„ de har inte tummat pĂ„ nĂ„gonting i sjĂ€lva sĂ€kerhetsdelen. Och de regulatoriska myndigheterna har i stort sett lagt allt annat Ă„t sidan. LĂ€gger du ihop den hĂ€r kraftsamlingen Ă€r det förklaringen till att det gĂ„tt snabbt, inte att man har hoppat över nĂ„gra steg.

* Vad talar för att det hÀr vaccinet Àr sÀkrare Àn pandemrix, svininfluensavaccinet som ledde till att hundratals barn drabbades av narkolepsi?

– Skillnaden Ă€r att pandemirix inte testades pĂ„ samma sĂ€tt. Man ska tĂ€nka pĂ„ att bĂ„de Modernas och Pfizers vaccin baseras pĂ„ samma koncept, som har testats pĂ„ varsitt hĂ„ll pĂ„ tiotusentals mĂ€nniskor. De hĂ€nger inte heller alls ihop med svininfluensavaccinet, det Ă€r tvĂ„ helt olika virus och vaccinen har tillverkats pĂ„ tvĂ„ helt olika sĂ€tt.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!